Blodtryck 70/43 – Lågt blodtryck (hypotoni)

Vad betyder blodtrycket 70 över 43?

Lågt blodtryck (hypotoni)

Blodtrycksmätare: 70/43 mmHg (Lågt blodtryck (hypotoni))Visuell blodtrycksmätare som visar blodtrycket 70 över 43 mmHg (även skrivet 70/43), klassificerat enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) som lågt blodtryck (hypotoni). Den yttre skalan visar övertrycket (systoliskt) från 70 till 220 mmHg och den inre skalan visar undertrycket (diastoliskt) från 40 till 140 mmHg.SYSTOLISKTSYSTOLISKTSYSTOLISKTSYSTOLISKTSYSTOLISKTDIASTOLISKTDIASTOLISKTDIASTOLISKTDIASTOLISKTDIASTOLISKT70/43mmHgLågt blodtryck (hypotoni)709012014016018022040608090100110140© Blodtest.se

Ett blodtryck på 70/43 räknas som lågt blodtryck (hypotoni).

Att ha ett blodtryck på 70/43 betyder att övertrycket är 70 mmHg och undertrycket 43 mmHg. Värdena separeras med ett snedstreck och läses ”70 över 43”. Millimeter kvicksilver (mmHg) är den historiska enheten från kvicksilvermanometrarna, och gränserna för olika blodtryckskategorier följer europeiska riktlinjer (ESC/ESH) – där 70/43 motsvarar Lågt blodtryck (hypotoni).

Blodtrycket 70/43 ligger under gränsen för lågt blodtryck (90/60 mmHg). Medelartärtrycket blir 52 mmHg och pulstrycket 27 mmHg. Ett medelartärtryck runt 65–110 mmHg brukar räcka för god blodförsörjning till hjärnan och övriga organ.

Blodtrycksvärden är rörliga. Samma person kan mäta olika värden morgon och kväll, före och efter måltid, vid vila och vid stress – skillnader på 10–20 mmHg mellan mätningar är helt normala. Det är därför man tolkar blodtrycket 70/43 utifrån ett snitt av flera mätningar snarare än en enskild avläsning.

Referenstabell

Blodtrycksklassificering – referenstabell

Blodtrycket klassificeras enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) utifrån övertryck och undertryck. Om de två värdena hamnar i olika kategorier används den högre kategorin för att bestämma klassificeringen. Tabellen nedan visar intervallen, och den rad som motsvarar 70/43 är markerad.

KategoriÖvertryck (mmHg)Undertryck (mmHg)
Lågt blodtryck ditt värde< 90< 60
Optimalt< 120< 80
Normalt120–12980–84
Högt normalt130–13985–89
Hypertoni grad 1 (mild)140–15990–99
Hypertoni grad 2160–179100–109
Hypertoni grad 3 (svår)≥ 180≥ 110
Hypertensiv kris≥ 180≥ 120
Isolerad systolisk≥ 140< 90
Blodtrycksdiagram: 70/43 mmHg (Lågt blodtryck (hypotoni))Diagram som visar blodtrycket 70 över 43 mmHg i en färgad zonkarta. Övertrycket (systoliskt) visas på y-axeln och undertrycket (diastoliskt) på x-axeln. Punkten är markerad i zonen för lågt blodtryck (hypotoni).Blodtryck 70/43 på blodtrycksdiagrammetHYPERTONI GRAD 3HYPERTONI GRAD 2HYPERTONI GRAD 1HÖGT NORMALTNORMALTOPTIMALTLÅGT21018016014013012090704060808590100110130DIASTOLISKT BLODTRYCKSYSTOLISKT BLODTRYCK© Blodtest.se

Övertryck, undertryck och pulstryck

Varje blodtrycksmätning ger tre användbara värden: övertrycket, undertrycket och skillnaden mellan dem – pulstrycket. Tillsammans ger de en mer komplett bild av cirkulationen än något enskilt värde.

Övertryck (systoliskt): 70 mmHg

70 mmHg är ett lågt systoliskt värde. Hos en frisk person utan symtom är det oftast ofarligt, men kan ge yrsel eller trötthet.

Övertrycket speglar trycket i de stora artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det bestäms framför allt av hjärtats slagkraft och hur eftergivliga (elastiska) de stora artärerna är. När kärlen blir stelare med åldern stiger övertrycket, vilket är en av anledningarna till att systolisk hypertoni blir vanligare högre upp i åldrarna.

Undertryck (diastoliskt): 43 mmHg

43 mmHg är ett lågt diastoliskt värde. Värden under 60 kan ge symtom som yrsel.

Undertrycket är trycket i artärerna mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Det beror främst på motståndet i de mindre blodkärlen (den perifera resistansen) och på hur elastiska artärerna är.

Pulstryck: 27 mmHg

Pulstrycket är skillnaden mellan övertryck och undertryck: 70 − 43 = 27 mmHg. Ett pulstryck på 27 mmHg är smalt (normalt är 30–60 mmHg). Ett smalt pulstryck kan ha flera förklaringar och är värt att nämna vid läkarbesök.

Ett brett pulstryck (över 60 mmHg) ses oftast vid stelare stora artärer och är vanligare med stigande ålder. Ett smalt pulstryck (under 30 mmHg) kan ibland spegla minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist. Värdet tolkas alltid tillsammans med övriga blodtrycksvärden och den kliniska bilden.

Symtom, orsaker och risker

Högt blodtryck brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom. Det är en av huvudorsakerna till att regelbunden kontroll rekommenderas även för till synes friska vuxna – de flesta fall upptäcks vid rutinmätning, inte genom besvär.

Symtom vid 70/43

Lågt blodtryck kan ge yrsel (särskilt vid uppresning), svimningskänsla, trötthet, dimsyn, illamående, blekhet och kalla händer eller fötter. Många med lågt blodtryck har dock inga symtom alls.

Möjliga orsaker

Lågt blodtryck kan bero på vätskebrist, värme, långvarigt stående, vissa läkemedel (diuretika, blodtrycksmediciner, antidepressiva), graviditet, endokrina sjukdomar eller hjärtsjukdom. Hos unga och vältränade är ett lågt blodtryck ofta helt normalt.

I minst 9 av 10 fall hittas ingen enskild orsak till högt blodtryck, och tillståndet kallas då primär (essentiell) hypertoni. I resterande fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, njurartärstenos, primär aldosteronism, sömnapné, tyroideasjukdom eller vissa läkemedel – så kallad sekundär hypertoni. Sekundära orsaker misstänks oftare hos yngre personer och vid plötsligt debuterande eller behandlingsresistent hypertoni.

Risker och långsiktiga konsekvenser

Lågt blodtryck i sig ger sällan allvarliga problem, men yrsel och svimning kan öka risken för fall, särskilt hos äldre.

Ett långvarigt förhöjt blodtryck sliter på kärl och organ. De viktigaste drabbade organen är hjärtat (vänsterkammarhypertrofi, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer), hjärnan (stroke och ökad risk för demens), njurarna (kronisk njursjukdom) och ögonen (hypertensiv retinopati). Risken byggs upp över år och påverkas också av andra faktorer som rökning, kolesterol, diabetes och ärftlighet.

Vad du bör göra och målvärden

Vad bör du göra vid 70/43?

Lågt blodtryck är vanligtvis ofarligt, särskilt om du inte har symtom. Om du upplever yrsel, svimningskänsla eller trötthet – res dig långsamt, drick tillräckligt med vätska och kontakta läkare vid besvär.

När du bör söka vård

Kontakta vården om du har besvärande yrsel, svimningar, trötthet eller plötsliga blodtrycksfall. Vid svimning – sök akut bedömning.

Hur mäter man blodtrycket hemma?

Hemblodtrycksmätning ger ofta mer tillförlitliga värden än enstaka mätningar på mottagningen. Sitt i fem minuter utan att prata, med ryggen stödd och båda fötterna i golvet. Placera manschetten runt den nakna överarmen i hjärthöjd. Mät två gånger med någon minuts mellanrum och använd genomsnittet. Upprepa morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med värdena.

Värdena i vården och hemma stämmer inte alltid överens. Upp till var fjärde patient har vitrockshypertoni – högt tryck på mottagningen men normalt hemma – medan maskerad hypertoni är det motsatta: normalt hos läkaren, förhöjt i vardagen. Båda upptäcks bara genom mätning utanför mottagningen, vilket är en viktig anledning att mäta trycket hemma.

Livsstilsråd för ett friskare blodtryck

Oavsett var du ligger i dag kan dessa råd både sänka ett förhöjt tryck och förebygga att det stiger i framtiden. Livsstilsåtgärder är grunden i all blodtrycksbehandling och fungerar som komplement även för den som tar blodtrycksmedicin:

  • Minska saltet. Sikta på mindre än 5–6 g salt per dag – ungefär en tesked.
  • Ät DASH-kost. Mycket frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter och magra mjölkprodukter; mindre rött kött och socker.
  • Rör på dig regelbundet. Minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel rask promenad, cykling eller simning.
  • Gå ner i vikt vid övervikt. Varje tappat kilo sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg.
  • Drick måttligt med alkohol. Högst 10 g alkohol per dag för kvinnor och 20 g per dag för män, gärna med alkoholfria dagar varje vecka.
  • Rök inte. Rökning stelar kärlen och ökar hjärt-kärlrisken markant.
  • Sov bra. 7–8 timmars kvalitativ sömn per natt. Utred och behandla eventuell sömnapné.
  • Hantera stress. Regelbunden återhämtning, andningsövningar eller mindfulness kan sänka trycket över tid.

Målvärden för blodtrycket

Målvärdena skiljer sig åt beroende på ålder och andra sjukdomar. Enligt europeiska riktlinjer gäller ungefär följande:

  • Vuxna under 65 år: behandlingsmål oftast < 130/80 mmHg om det tolereras.
  • Vuxna 65 år och äldre: behandlingsmål oftast < 140/90 mmHg.
  • Diabetes: målvärde oftast < 130/80 mmHg.
  • Kronisk njursjukdom med albuminuri: < 130/80 mmHg.
  • Graviditet: individuella mål – diskutera med barnmorska eller läkare.

Målvärdena är vägledande och ska alltid anpassas individuellt tillsammans med läkare utifrån ålder, övriga sjukdomar och hur behandlingen tolereras. Alltför kraftig sänkning hos äldre och sköra patienter kan i vissa fall göra mer skada än nytta.

Liknande blodtrycksvärden

Nedan följer några närliggande värden. De kan vara bra att jämföra med om ditt blodtryck varierar mellan mätningar – enstaka mätningar skiljer sig ofta några mmHg åt både uppåt och nedåt.

Dela resultatet

Spara bilderna, skriv ut dem eller dela ditt blodtrycksresultat med andra.

Blodtryck 70 över 43 – lågt blodtryck (hypotoni) – visuell mätare
Blodtryck 70 över 43 (70/43) – Lågt blodtryck (hypotoni) enligt ESC/ESH-klassificering.
Blodtryck 70 över 43 – lågt blodtryck (hypotoni) – klassificeringsdiagram med systoliskt och diastoliskt värde
Diagram över ditt blodtryck 70/43 placerat i ESC/ESH-zonen för lågt blodtryck (hypotoni).

Vanliga frågor om blodtryck 70/43

70 över 43 (skrivs ofta 70/43) betyder att övertrycket är 70 mmHg och undertrycket 43 mmHg. Värdet klassificeras enligt europeiska riktlinjer som lågt blodtryck (hypotoni). På svenska uttalas blodtrycksvärden vanligtvis som "70 över 43" eller "70 genom 43".

Blodtrycket är lågt. För en frisk person utan symtom är det oftast ofarligt, men om du upplever yrsel eller trötthet bör det utredas.

Nej – tvärtom, 70/43 räknas som lågt blodtryck.

Övertrycket (70) är det systoliska trycket – trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Undertrycket (43) är det diastoliska trycket – trycket mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Båda värdena används tillsammans för att bedöma hjärt-kärlhälsan.

Blodtrycket bör mätas sittande efter 5 minuters vila, med manschetten i hjärthöjd och båda fötterna i golvet. Ta två mätningar med 1–2 minuters mellanrum och använd genomsnittet. För ett tillförlitligt värde mäts trycket morgon och kväll under 3–7 dagar. Enstaka värden kan variera med stress, kaffe, rökning och fysisk aktivitet.

Det optimala blodtrycket ligger strax under 120/80 mmHg. Eftersom 70/43 är lägre än så räknas värdet i stället som lågt blodtryck (hypotoni); för en frisk person utan symtom är det inte farligt.

Medelartärtrycket (MAP) vid 70/43 är ungefär 52 mmHg. MAP beräknas som undertrycket plus en tredjedel av pulstrycket (43 + 27/3 ≈ 52) och speglar det genomsnittliga trycket i artärerna under en hel hjärtcykel. Ett MAP mellan 65 och 110 mmHg brukar anses tillräckligt för att försörja hjärnan och övriga organ med blod.

Vid lågt blodtryck är målet sällan att sänka trycket ytterligare utan att undvika symtom. Om 70/43 ger yrsel, svimningskänsla eller trötthet kan ökat vätskeintag, normalt saltintag, kompressionsstrumpor och gradvisa lägesändringar hjälpa. Vid uteblivna symtom behövs ingen särskild åtgärd.

Pulstrycket på 27 mmHg vid 70/43 är smalt – det normala intervallet är 30–60 mmHg. Ett smalt pulstryck kan bero på minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist och är värt att nämna vid läkarbesök.