Vad betyder blodtrycket 186 över 73?
Hypertensiv kris
Ett blodtryck på 186/73 räknas som hypertensiv kris och kräver omedelbar medicinsk bedömning.
När blodtrycket anges som 186/73 (ofta uttalat som ”186 över 73” eller ”186 genom 73”) är 186 det systoliska trycket (övertrycket) och 73 det diastoliska trycket (undertrycket). Värdena mäts i mmHg (millimeter kvicksilver) – en enhet som härstammar från tiden då trycket avlästes på en kvicksilvermanometer. Enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) klassificeras 186/73 som Hypertensiv kris.
Blodtrycket 186/73 ligger i intervallet för hypertensiv kris: 46 mmHg över hypertonigränsen för övertrycket och 0 mmHg för undertrycket. Medelartärtrycket är 111 mmHg. Kontakta sjukvården omgående, särskilt vid samtidiga symtom.
Blodtrycket är inte konstant. Det varierar naturligt över dygnet, är oftast lägst under sömnen och stiger under förmiddagen. Det påverkas också av fysisk aktivitet, mat, kaffe, nikotin, stress och till och med mätteknik. Enstaka värden säger därför inte så mycket – en säker bedömning bygger på flera mätningar över tid.
Referenstabell
Blodtrycksklassificering – referenstabell
Blodtrycket klassificeras enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) utifrån övertryck och undertryck. Om de två värdena hamnar i olika kategorier används den högre kategorin för att bestämma klassificeringen. Tabellen nedan visar intervallen, och den rad som motsvarar 186/73 är markerad.
| Kategori | Övertryck (mmHg) | Undertryck (mmHg) |
|---|---|---|
| Lågt blodtryck | < 90 | < 60 |
| Optimalt | < 120 | < 80 |
| Normalt | 120–129 | 80–84 |
| Högt normalt | 130–139 | 85–89 |
| Hypertoni grad 1 (mild) | 140–159 | 90–99 |
| Hypertoni grad 2 | 160–179 | 100–109 |
| Hypertoni grad 3 (svår) | ≥ 180 | ≥ 110 |
| Hypertensiv kris ditt värde | ≥ 180 | ≥ 120 |
| Isolerad systolisk | ≥ 140 | < 90 |
Övertryck, undertryck och pulstryck
Varje blodtrycksmätning ger tre användbara värden: övertrycket, undertrycket och skillnaden mellan dem – pulstrycket. Tillsammans ger de en mer komplett bild av cirkulationen än något enskilt värde.
Övertryck (systoliskt): 186 mmHg
186 mmHg är mycket högt och bör bedömas av läkare snarast.
Övertrycket speglar trycket i de stora artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det bestäms framför allt av hjärtats slagkraft och hur eftergivliga (elastiska) de stora artärerna är. När kärlen blir stelare med åldern stiger övertrycket, vilket är en av anledningarna till att systolisk hypertoni blir vanligare högre upp i åldrarna.
Undertryck (diastoliskt): 73 mmHg
73 mmHg är ett optimalt diastoliskt värde.
Undertrycket är trycket i artärerna mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Det beror främst på motståndet i de mindre blodkärlen (den perifera resistansen) och på hur elastiska artärerna är.
Pulstryck: 113 mmHg
Pulstrycket är skillnaden mellan övertryck och undertryck: 186 − 73 = 113 mmHg. Ett pulstryck på 113 mmHg är brett (normalt är 30–60 mmHg). Ett brett pulstryck är vanligare med stigande ålder och hör ihop med stelare blodkärl.
Ett brett pulstryck (över 60 mmHg) ses oftast vid stelare stora artärer och är vanligare med stigande ålder. Ett smalt pulstryck (under 30 mmHg) kan ibland spegla minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist. Värdet tolkas alltid tillsammans med övriga blodtrycksvärden och den kliniska bilden.
Symtom, orsaker och risker
Högt blodtryck brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom. Det är en av huvudorsakerna till att regelbunden kontroll rekommenderas även för till synes friska vuxna – de flesta fall upptäcks vid rutinmätning, inte genom besvär.
Symtom vid 186/73
Vid hypertensiv kris kan kraftig huvudvärk, bröstsmärta, andnöd, synförändringar, kräkningar, förvirring eller neurologiska bortfall förekomma. Dessa symtom kräver akut vård – ring 112.
Möjliga orsaker
I mer än 90 % av fallen är orsaken primär (essentiell) hypertoni – en samverkan av ärftlighet, ålder, övervikt, högt saltintag, stillasittande, alkohol, stress och rökning. I en mindre andel fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, hormonrubbning, sömnapné eller vissa läkemedel.
Ungefär 9 av 10 fall av hypertoni saknar en identifierbar orsak och klassas som primär. Vid den resterande tiondelen ligger en annan sjukdom bakom – vanligast är njursjukdom, sömnapné och hormonella rubbningar som primär aldosteronism. En bakomliggande orsak eftersöks särskilt när hypertonin debuterar tidigt i livet, stiger snabbt eller inte svarar på behandling.
Risker och långsiktiga konsekvenser
Mycket högt blodtryck kan orsaka akut skada på hjärta, hjärna, njurar och ögon. Utan snabb behandling finns risk för stroke, hjärtinfarkt, akut hjärtsvikt, lungödem och njurskada.
Ett långvarigt förhöjt blodtryck sliter på kärl och organ. De viktigaste drabbade organen är hjärtat (vänsterkammarhypertrofi, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer), hjärnan (stroke och ökad risk för demens), njurarna (kronisk njursjukdom) och ögonen (hypertensiv retinopati). Risken byggs upp över år och påverkas också av andra faktorer som rökning, kolesterol, diabetes och ärftlighet.
Vad du bör göra och målvärden
Vad bör du göra vid 186/73?
Vid ett så här högt blodtryck bör du kontakta vården omgående, särskilt om du samtidigt upplever bröstsmärta, andnöd, kraftig huvudvärk, synförändringar eller neurologiska symtom. Ring 112 vid akuta symtom.
När du bör söka vård
Ring 112 eller åk till akutmottagning omedelbart, särskilt vid bröstsmärta, andnöd, kraftig huvudvärk, synförändringar, kräkningar eller neurologiska symtom.
Hur mäter man blodtrycket hemma?
Hemblodtrycksmätning ger ofta mer tillförlitliga värden än enstaka mätningar på mottagningen. Sitt i fem minuter utan att prata, med ryggen stödd och båda fötterna i golvet. Placera manschetten runt den nakna överarmen i hjärthöjd. Mät två gånger med någon minuts mellanrum och använd genomsnittet. Upprepa morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med värdena.
Blodtrycket kan skilja sig åt mellan hemmet och mottagningen. Stress hos läkaren kan ge så kallad vitrockshypertoni – trycket är högt i vården men normalt hemma. Det omvända – maskerad hypertoni – innebär normala värden hos läkaren men förhöjda hemma, och är minst lika viktigt att upptäcka eftersom risken för hjärt-kärlsjukdom liknar den vid vanlig hypertoni.
Livsstilsråd för ett friskare blodtryck
Oavsett var du ligger i dag kan dessa råd både sänka ett förhöjt tryck och förebygga att det stiger i framtiden. Livsstilsåtgärder är grunden i all blodtrycksbehandling och fungerar som komplement även för den som tar blodtrycksmedicin:
- Minska saltet. Sikta på mindre än 5–6 g salt per dag – ungefär en tesked.
- Ät DASH-kost. Mycket frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter och magra mjölkprodukter; mindre rött kött och socker.
- Rör på dig regelbundet. Minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel rask promenad, cykling eller simning.
- Gå ner i vikt vid övervikt. Varje tappat kilo sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg.
- Drick måttligt med alkohol. Högst 10 g alkohol per dag för kvinnor och 20 g per dag för män, gärna med alkoholfria dagar varje vecka.
- Rök inte. Rökning stelar kärlen och ökar hjärt-kärlrisken markant.
- Sov bra. 7–8 timmars kvalitativ sömn per natt. Utred och behandla eventuell sömnapné.
- Hantera stress. Regelbunden återhämtning, andningsövningar eller mindfulness kan sänka trycket över tid.
Målvärden för blodtrycket
Målvärdena skiljer sig åt beroende på ålder och andra sjukdomar. Enligt europeiska riktlinjer gäller ungefär följande:
- Vuxna under 65 år: behandlingsmål oftast < 130/80 mmHg om det tolereras.
- Vuxna 65 år och äldre: behandlingsmål oftast < 140/90 mmHg.
- Diabetes: målvärde oftast < 130/80 mmHg.
- Kronisk njursjukdom med albuminuri: < 130/80 mmHg.
- Graviditet: individuella mål – diskutera med barnmorska eller läkare.
Målvärdena är vägledande och ska alltid anpassas individuellt tillsammans med läkare utifrån ålder, övriga sjukdomar och hur behandlingen tolereras. Alltför kraftig sänkning hos äldre och sköra patienter kan i vissa fall göra mer skada än nytta.
Liknande blodtrycksvärden
Nedan följer några närliggande värden. De kan vara bra att jämföra med om ditt blodtryck varierar mellan mätningar – enstaka mätningar skiljer sig ofta några mmHg åt både uppåt och nedåt.
- Blodtryck 176/73
- Blodtryck 181/73
- Blodtryck 191/73
- Blodtryck 186/68
- Blodtryck 186/78
- Blodtryck 186/83
- Blodtryck 176/68
- Blodtryck 181/68
- Blodtryck 191/78
- Blodtryck 196/78
- Blodtryck 176/78
- Blodtryck 181/78
Dela resultatet
Spara bilderna, skriv ut dem eller dela ditt blodtrycksresultat med andra.
Vanliga frågor om blodtryck 186/73
186 över 73 (skrivs ofta 186/73) betyder att övertrycket är 186 mmHg och undertrycket 73 mmHg. Värdet klassificeras enligt europeiska riktlinjer som hypertensiv kris. På svenska uttalas blodtrycksvärden vanligtvis som "186 över 73" eller "186 genom 73".
Nej – blodtrycket är förhöjt och klassificeras som hypertensiv kris. Det bör följas upp och oftast utredas av läkare.
Ja – 186/73 räknas som högt blodtryck (hypertensiv kris). Gränsen för högt blodtryck går vid 140/90 mmHg.
Övertrycket (186) är det systoliska trycket – trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Undertrycket (73) är det diastoliska trycket – trycket mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Båda värdena används tillsammans för att bedöma hjärt-kärlhälsan.
Blodtrycket bör mätas sittande efter 5 minuters vila, med manschetten i hjärthöjd och båda fötterna i golvet. Ta två mätningar med 1–2 minuters mellanrum och använd genomsnittet. För ett tillförlitligt värde mäts trycket morgon och kväll under 3–7 dagar. Enstaka värden kan variera med stress, kaffe, rökning och fysisk aktivitet.
Det optimala intervallet ligger under 120/80 mmHg. Vid 186/73 ligger övertrycket 66 mmHg över den gränsen. Även små sänkningar av blodtrycket över tid är förknippade med lägre risk för hjärtinfarkt och stroke.
Medelartärtrycket (MAP) vid 186/73 är ungefär 111 mmHg. MAP beräknas som undertrycket plus en tredjedel av pulstrycket (73 + 113/3 ≈ 111) och speglar det genomsnittliga trycket i artärerna under en hel hjärtcykel. Ett MAP mellan 65 och 110 mmHg brukar anses tillräckligt för att försörja hjärnan och övriga organ med blod.
Behandlingsmålet för vuxna under 65 år är oftast under 130/80 mmHg om det tolereras, och under 140/90 mmHg från 65 år och uppåt. Från 186/73 innebär det en sänkning med cirka 56 mmHg övertryck och 0 mmHg undertryck för att nå det strängare målet. Varje tappat kilo vid övervikt sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg, och kombinerade livsstilsåtgärder kan ge 5–20 mmHg sänkning. Läkemedel används när livsstil inte räcker.
Pulstrycket på 113 mmHg vid 186/73 är brett (normalt är 30–60 mmHg). Ett brett pulstryck beror oftast på stelare stora artärer och blir vanligare med stigande ålder. Det räknas som en självständig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.