Blodtryck 177/116 – Hypertoni grad 3 (svår)

Vad betyder blodtrycket 177 över 116?

Hypertoni grad 3 (svår)

Ett blodtryck på 177/116 räknas som svår hypertoni (grad 3).

Blodtrycket 177/116 består av två tal: 177 mmHg är övertrycket (systoliskt), som mäts när hjärtat drar ihop sig, och 116 mmHg är undertrycket (diastoliskt), som mäts mellan hjärtslagen. Enheten mmHg (millimeter kvicksilver) är ett arv från den klassiska kvicksilvermanometern. I dagligt tal uttalas värdet ”177 över 116” eller ”177 genom 116”, och enligt ESC/ESH-riktlinjerna klassificeras 177/116 som Hypertoni grad 3 (svår).

Blodtrycket 177/116 ligger övertrycket 37 mmHg och undertrycket 26 mmHg över hypertonigränsen 140/90 mmHg. Medelartärtrycket är 136 mmHg och pulstrycket 61 mmHg – två härledda värden som speglar det genomsnittliga organtrycket och de stora artärernas elasticitet.

Blodtrycksvärden är rörliga. Samma person kan mäta olika värden morgon och kväll, före och efter måltid, vid vila och vid stress – skillnader på 10–20 mmHg mellan mätningar är helt normala. Det är därför man tolkar blodtrycket 177/116 utifrån ett snitt av flera mätningar snarare än en enskild avläsning.

Referenstabell

Blodtrycksklassificering – referenstabell

Blodtrycket klassificeras enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) utifrån övertryck och undertryck. Om de två värdena hamnar i olika kategorier används den högre kategorin för att bestämma klassificeringen. Tabellen nedan visar intervallen, och den rad som motsvarar 177/116 är markerad.

Kategori	Övertryck (mmHg)	Undertryck (mmHg)
Lågt blodtryck	< 90	< 60
Optimalt	< 120	< 80
Normalt	120–129	80–84
Högt normalt	130–139	85–89
Hypertoni grad 1 (mild)	140–159	90–99
Hypertoni grad 2	160–179	100–109
Hypertoni grad 3 (svår) ditt värde	≥ 180	≥ 110
Hypertensiv kris	≥ 180	≥ 120
Isolerad systolisk	≥ 140	< 90

Övertryck, undertryck och pulstryck

När man bedömer ett blodtryck som 177/116 tittar man på tre tal: övertrycket (177 mmHg), undertrycket (116 mmHg) och pulstrycket (61 mmHg) som är skillnaden mellan dem. Var och ett säger något eget om hjärtats och kärlens funktion.

Övertryck (systoliskt): 177 mmHg

177 mmHg är tydligt förhöjt och motsvarar måttlig hypertoni (grad 2).

Övertrycket speglar trycket i de stora artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det bestäms framför allt av hjärtats slagkraft och hur eftergivliga (elastiska) de stora artärerna är. När kärlen blir stelare med åldern stiger övertrycket, vilket är en av anledningarna till att systolisk hypertoni blir vanligare högre upp i åldrarna.

Undertryck (diastoliskt): 116 mmHg

116 mmHg är mycket högt och motsvarar svår hypertoni (grad 3).

Undertrycket är trycket i artärerna mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Det beror främst på motståndet i de mindre blodkärlen (den perifera resistansen) och på hur elastiska artärerna är.

Pulstryck: 61 mmHg

Pulstrycket är skillnaden mellan övertryck och undertryck: 177 − 116 = 61 mmHg. Ett pulstryck på 61 mmHg är brett (normalt är 30–60 mmHg). Ett brett pulstryck är vanligare med stigande ålder och hör ihop med stelare blodkärl.

Ett brett pulstryck (över 60 mmHg) ses oftast vid stelare stora artärer och är vanligare med stigande ålder. Ett smalt pulstryck (under 30 mmHg) kan ibland spegla minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist. Värdet tolkas alltid tillsammans med övriga blodtrycksvärden och den kliniska bilden.

Symtom, orsaker och risker

Högt blodtryck brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom. Det är en av huvudorsakerna till att regelbunden kontroll rekommenderas även för till synes friska vuxna – de flesta fall upptäcks vid rutinmätning, inte genom besvär.

Symtom vid 177/116

Ett förhöjt blodtryck ger ofta inga symtom alls, vilket är anledningen till att hypertoni brukar kallas "den tysta sjukdomen". Vissa kan uppleva huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, näsblödning, synstörningar eller öronsus.

Möjliga orsaker

I mer än 90 % av fallen är orsaken primär (essentiell) hypertoni – en samverkan av ärftlighet, ålder, övervikt, högt saltintag, stillasittande, alkohol, stress och rökning. I en mindre andel fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, hormonrubbning, sömnapné eller vissa läkemedel.

I minst 9 av 10 fall hittas ingen enskild orsak till högt blodtryck, och tillståndet kallas då primär (essentiell) hypertoni. I resterande fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, njurartärstenos, primär aldosteronism, sömnapné, tyroideasjukdom eller vissa läkemedel – så kallad sekundär hypertoni. Sekundära orsaker misstänks oftare hos yngre personer och vid plötsligt debuterande eller behandlingsresistent hypertoni.

Risker och långsiktiga konsekvenser

Svår hypertoni ökar risken kraftigt för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursvikt, förmaksflimmer och demens. Behandling sänker risken tydligt.

Ett långvarigt förhöjt blodtryck sliter på kärl och organ. De viktigaste drabbade organen är hjärtat (vänsterkammarhypertrofi, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer), hjärnan (stroke och ökad risk för demens), njurarna (kronisk njursjukdom) och ögonen (hypertensiv retinopati). Risken byggs upp över år och påverkas också av andra faktorer som rökning, kolesterol, diabetes och ärftlighet.

Vad du bör göra och målvärden

Vad bör du göra vid 177/116?

Ett så här högt blodtryck behöver utredas och oftast behandlas. Boka tid hos läkare för bedömning av riskfaktorer och eventuell läkemedelsbehandling. Mät blodtrycket hemma under flera dagar innan besöket.

När du bör söka vård

Kontakta vårdcentral inom några dagar för utredning och bedömning. Vid samtidiga symtom som bröstsmärta, andnöd eller neurologiska besvär – sök akut.

Hur mäter man blodtrycket hemma?

Hemblodtrycksmätning ger ofta mer tillförlitliga värden än enstaka mätningar på mottagningen. Sitt i fem minuter utan att prata, med ryggen stödd och båda fötterna i golvet. Placera manschetten runt den nakna överarmen i hjärthöjd. Mät två gånger med någon minuts mellanrum och använd genomsnittet. Upprepa morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med värdena.

Värdena i vården och hemma stämmer inte alltid överens. Upp till var fjärde patient har vitrockshypertoni – högt tryck på mottagningen men normalt hemma – medan maskerad hypertoni är det motsatta: normalt hos läkaren, förhöjt i vardagen. Båda upptäcks bara genom mätning utanför mottagningen, vilket är en viktig anledning att mäta trycket hemma.

Livsstilsråd för ett friskare blodtryck

Oavsett var du ligger i dag kan dessa råd både sänka ett förhöjt tryck och förebygga att det stiger i framtiden. Livsstilsåtgärder är grunden i all blodtrycksbehandling och fungerar som komplement även för den som tar blodtrycksmedicin:

Minska saltet. Sikta på mindre än 5–6 g salt per dag – ungefär en tesked.
Ät DASH-kost. Mycket frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter och magra mjölkprodukter; mindre rött kött och socker.
Rör på dig regelbundet. Minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel rask promenad, cykling eller simning.
Gå ner i vikt vid övervikt. Varje tappat kilo sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg.
Drick måttligt med alkohol. Högst 10 g alkohol per dag för kvinnor och 20 g per dag för män, gärna med alkoholfria dagar varje vecka.
Rök inte. Rökning stelar kärlen och ökar hjärt-kärlrisken markant.
Sov bra. 7–8 timmars kvalitativ sömn per natt. Utred och behandla eventuell sömnapné.
Hantera stress. Regelbunden återhämtning, andningsövningar eller mindfulness kan sänka trycket över tid.

Målvärden för blodtrycket

Målvärdena skiljer sig åt beroende på ålder och andra sjukdomar. Enligt europeiska riktlinjer gäller ungefär följande:

Vuxna under 65 år: behandlingsmål oftast < 130/80 mmHg om det tolereras.
Vuxna 65 år och äldre: behandlingsmål oftast < 140/90 mmHg.
Diabetes: målvärde oftast < 130/80 mmHg.
Kronisk njursjukdom med albuminuri: < 130/80 mmHg.
Graviditet: individuella mål – diskutera med barnmorska eller läkare.

Målvärdena är vägledande och ska alltid anpassas individuellt tillsammans med läkare utifrån ålder, övriga sjukdomar och hur behandlingen tolereras. Alltför kraftig sänkning hos äldre och sköra patienter kan i vissa fall göra mer skada än nytta.

Liknande blodtrycksvärden

Nedan följer några närliggande värden. De kan vara bra att jämföra med om ditt blodtryck varierar mellan mätningar – enstaka mätningar skiljer sig ofta några mmHg åt både uppåt och nedåt.

Vanliga frågor om blodtryck 177/116

Vad betyder 177 över 116 i blodtryck?

177 över 116 (skrivs ofta 177/116) betyder att övertrycket är 177 mmHg och undertrycket 116 mmHg. Värdet klassificeras enligt europeiska riktlinjer som hypertoni grad 3 (svår). På svenska uttalas blodtrycksvärden vanligtvis som "177 över 116" eller "177 genom 116".

Är 177/116 ett bra blodtryck?

Nej – blodtrycket är förhöjt och klassificeras som hypertoni grad 3 (svår). Det bör följas upp och oftast utredas av läkare.

Är 177/116 högt blodtryck?

Ja – 177/116 räknas som högt blodtryck (hypertoni grad 3 (svår)). Gränsen för högt blodtryck går vid 140/90 mmHg.

Vad är skillnaden mellan övertryck 177 och undertryck 116?

Övertrycket (177) är det systoliska trycket – trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Undertrycket (116) är det diastoliska trycket – trycket mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Båda värdena används tillsammans för att bedöma hjärt-kärlhälsan.

Hur bör blodtrycket mätas?

Blodtrycket bör mätas sittande efter 5 minuters vila, med manschetten i hjärthöjd och båda fötterna i golvet. Ta två mätningar med 1–2 minuters mellanrum och använd genomsnittet. För ett tillförlitligt värde mäts trycket morgon och kväll under 3–7 dagar. Enstaka värden kan variera med stress, kaffe, rökning och fysisk aktivitet.

Hur långt från optimalt blodtryck är 177/116?

Det optimala intervallet ligger under 120/80 mmHg. Vid 177/116 ligger övertrycket 57 mmHg och undertrycket 36 mmHg över den gränsen. Även små sänkningar av blodtrycket över tid är förknippade med lägre risk för hjärtinfarkt och stroke.

Vad är medelartärtrycket (MAP) vid 177/116?

Medelartärtrycket (MAP) vid 177/116 är ungefär 136 mmHg. MAP beräknas som undertrycket plus en tredjedel av pulstrycket (116 + 61/3 ≈ 136) och speglar det genomsnittliga trycket i artärerna under en hel hjärtcykel. Ett MAP mellan 65 och 110 mmHg brukar anses tillräckligt för att försörja hjärnan och övriga organ med blod.

Hur mycket skulle blodtrycket 177/116 behöva sänkas?

Behandlingsmålet för vuxna under 65 år är oftast under 130/80 mmHg om det tolereras, och under 140/90 mmHg från 65 år och uppåt. Från 177/116 innebär det en sänkning med cirka 47 mmHg övertryck och 36 mmHg undertryck för att nå det strängare målet. Varje tappat kilo vid övervikt sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg, och kombinerade livsstilsåtgärder kan ge 5–20 mmHg sänkning. Läkemedel används när livsstil inte räcker.

Vad betyder pulstrycket 61 mmHg vid 177/116?

Pulstrycket på 61 mmHg vid 177/116 är brett (normalt är 30–60 mmHg). Ett brett pulstryck beror oftast på stelare stora artärer och blir vanligare med stigande ålder. Det räknas som en självständig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.