Vad betyder blodtrycket 172 över 70?
Isolerad systolisk hypertoni
Ett blodtryck på 172/70 kallas isolerad systolisk hypertoni – övertrycket är förhöjt medan undertrycket är normalt.
Att ha ett blodtryck på 172/70 betyder att övertrycket är 172 mmHg och undertrycket 70 mmHg. Värdena separeras med ett snedstreck och läses ”172 över 70”. Millimeter kvicksilver (mmHg) är den historiska enheten från kvicksilvermanometrarna, och gränserna för olika blodtryckskategorier följer europeiska riktlinjer (ESC/ESH) – där 172/70 motsvarar Isolerad systolisk hypertoni.
Vid 172/70 ligger övertrycket 32 mmHg över hypertonigränsen (140 mmHg) medan undertrycket håller sig under 90 mmHg. Det ger ett brett pulstryck på 102 mmHg, vilket är typiskt för isolerad systolisk hypertoni och hör ihop med stelare stora artärer. Medelartärtrycket är 104 mmHg.
Ett uppmätt blodtryck som 172/70 kan skilja sig åt mellan mätningar. Trycket följer en dygnsrytm där värdena sjunker under natten, stiger snabbt på morgonen och varierar med aktivitet, stress, måltider och kaffeintag. En korrekt bedömning vilar därför alltid på flera mätningar, inte på ett enstaka resultat.
Referenstabell
Blodtrycksklassificering – referenstabell
Blodtrycket klassificeras enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) utifrån övertryck och undertryck. Om de två värdena hamnar i olika kategorier används den högre kategorin för att bestämma klassificeringen. Tabellen nedan visar intervallen, och den rad som motsvarar 172/70 är markerad.
| Kategori | Övertryck (mmHg) | Undertryck (mmHg) |
|---|---|---|
| Lågt blodtryck | < 90 | < 60 |
| Optimalt | < 120 | < 80 |
| Normalt | 120–129 | 80–84 |
| Högt normalt | 130–139 | 85–89 |
| Hypertoni grad 1 (mild) | 140–159 | 90–99 |
| Hypertoni grad 2 | 160–179 | 100–109 |
| Hypertoni grad 3 (svår) | ≥ 180 | ≥ 110 |
| Hypertensiv kris | ≥ 180 | ≥ 120 |
| Isolerad systolisk ditt värde | ≥ 140 | < 90 |
Övertryck, undertryck och pulstryck
Blodtrycket 172/70 rymmer tre uppgifter: övertryck 172, undertryck 70 och pulstryck 102 mmHg. De tre värdena speglar olika delar av hjärt-kärlsystemet och kompletterar varandra vid tolkningen.
Övertryck (systoliskt): 172 mmHg
172 mmHg är tydligt förhöjt och motsvarar måttlig hypertoni (grad 2).
Övertrycket speglar trycket i de stora artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det bestäms framför allt av hjärtats slagkraft och hur eftergivliga (elastiska) de stora artärerna är. När kärlen blir stelare med åldern stiger övertrycket, vilket är en av anledningarna till att systolisk hypertoni blir vanligare högre upp i åldrarna.
Undertryck (diastoliskt): 70 mmHg
70 mmHg är ett optimalt diastoliskt värde.
Undertrycket är trycket i artärerna mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Det beror främst på motståndet i de mindre blodkärlen (den perifera resistansen) och på hur elastiska artärerna är.
Pulstryck: 102 mmHg
Pulstrycket är skillnaden mellan övertryck och undertryck: 172 − 70 = 102 mmHg. Ett pulstryck på 102 mmHg är brett (normalt är 30–60 mmHg). Ett brett pulstryck är vanligare med stigande ålder och hör ihop med stelare blodkärl.
Ett brett pulstryck (över 60 mmHg) ses oftast vid stelare stora artärer och är vanligare med stigande ålder. Ett smalt pulstryck (under 30 mmHg) kan ibland spegla minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist. Värdet tolkas alltid tillsammans med övriga blodtrycksvärden och den kliniska bilden.
Symtom, orsaker och risker
Högt blodtryck brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom. Det är en av huvudorsakerna till att regelbunden kontroll rekommenderas även för till synes friska vuxna – de flesta fall upptäcks vid rutinmätning, inte genom besvär.
Symtom vid 172/70
Mild eller måttlig hypertoni ger oftast inga symtom. Högt blodtryck upptäcks vanligtvis vid rutinmätning och inte genom upplevda besvär – därför är det viktigt att kontrollera trycket regelbundet.
Möjliga orsaker
Isolerad systolisk hypertoni beror oftast på att de stora artärerna blir stelare med åldern. Det är den vanligaste formen av högt blodtryck hos personer över 60 år.
I minst 9 av 10 fall hittas ingen enskild orsak till högt blodtryck, och tillståndet kallas då primär (essentiell) hypertoni. I resterande fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, njurartärstenos, primär aldosteronism, sömnapné, tyroideasjukdom eller vissa läkemedel – så kallad sekundär hypertoni. Sekundära orsaker misstänks oftare hos yngre personer och vid plötsligt debuterande eller behandlingsresistent hypertoni.
Risker och långsiktiga konsekvenser
Mild hypertoni ökar risken för hjärt-kärlsjukdom på sikt. Hur stor risken är beror också på ålder, kolesterol, rökning, diabetes och ärftlighet.
Ett långvarigt förhöjt blodtryck sliter på kärl och organ. De viktigaste drabbade organen är hjärtat (vänsterkammarhypertrofi, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer), hjärnan (stroke och ökad risk för demens), njurarna (kronisk njursjukdom) och ögonen (hypertensiv retinopati). Risken byggs upp över år och påverkas också av andra faktorer som rökning, kolesterol, diabetes och ärftlighet.
Vad du bör göra och målvärden
Vad bör du göra vid 172/70?
Isolerad systolisk hypertoni är vanligast hos äldre och beror ofta på stelare kärl. Det är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och bör utredas av läkare.
När du bör söka vård
Boka tid på vårdcentralen för utredning. Mät blodtrycket hemma morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med mätvärdena.
Hur mäter man blodtrycket hemma?
Hemblodtrycksmätning ger ofta mer tillförlitliga värden än enstaka mätningar på mottagningen. Sitt i fem minuter utan att prata, med ryggen stödd och båda fötterna i golvet. Placera manschetten runt den nakna överarmen i hjärthöjd. Mät två gånger med någon minuts mellanrum och använd genomsnittet. Upprepa morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med värdena.
Värdena i vården och hemma stämmer inte alltid överens. Upp till var fjärde patient har vitrockshypertoni – högt tryck på mottagningen men normalt hemma – medan maskerad hypertoni är det motsatta: normalt hos läkaren, förhöjt i vardagen. Båda upptäcks bara genom mätning utanför mottagningen, vilket är en viktig anledning att mäta trycket hemma.
Livsstilsråd för ett friskare blodtryck
Oavsett var du ligger i dag kan dessa råd både sänka ett förhöjt tryck och förebygga att det stiger i framtiden. Livsstilsåtgärder är grunden i all blodtrycksbehandling och fungerar som komplement även för den som tar blodtrycksmedicin:
- Minska saltet. Sikta på mindre än 5–6 g salt per dag – ungefär en tesked.
- Ät DASH-kost. Mycket frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter och magra mjölkprodukter; mindre rött kött och socker.
- Rör på dig regelbundet. Minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel rask promenad, cykling eller simning.
- Gå ner i vikt vid övervikt. Varje tappat kilo sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg.
- Drick måttligt med alkohol. Högst 10 g alkohol per dag för kvinnor och 20 g per dag för män, gärna med alkoholfria dagar varje vecka.
- Rök inte. Rökning stelar kärlen och ökar hjärt-kärlrisken markant.
- Sov bra. 7–8 timmars kvalitativ sömn per natt. Utred och behandla eventuell sömnapné.
- Hantera stress. Regelbunden återhämtning, andningsövningar eller mindfulness kan sänka trycket över tid.
Målvärden för blodtrycket
Målvärdena skiljer sig åt beroende på ålder och andra sjukdomar. Enligt europeiska riktlinjer gäller ungefär följande:
- Vuxna under 65 år: behandlingsmål oftast < 130/80 mmHg om det tolereras.
- Vuxna 65 år och äldre: behandlingsmål oftast < 140/90 mmHg.
- Diabetes: målvärde oftast < 130/80 mmHg.
- Kronisk njursjukdom med albuminuri: < 130/80 mmHg.
- Graviditet: individuella mål – diskutera med barnmorska eller läkare.
Målvärdena är vägledande och ska alltid anpassas individuellt tillsammans med läkare utifrån ålder, övriga sjukdomar och hur behandlingen tolereras. Alltför kraftig sänkning hos äldre och sköra patienter kan i vissa fall göra mer skada än nytta.
Liknande blodtrycksvärden
Nedan följer några närliggande värden. De kan vara bra att jämföra med om ditt blodtryck varierar mellan mätningar – enstaka mätningar skiljer sig ofta några mmHg åt både uppåt och nedåt.
- Blodtryck 162/70
- Blodtryck 167/70
- Blodtryck 177/70
- Blodtryck 182/70
- Blodtryck 172/60
- Blodtryck 172/65
- Blodtryck 172/75
- Blodtryck 172/80
- Blodtryck 162/65
- Blodtryck 167/65
- Blodtryck 177/75
- Blodtryck 182/75
Dela resultatet
Spara bilderna, skriv ut dem eller dela ditt blodtrycksresultat med andra.
Vanliga frågor om blodtryck 172/70
172 över 70 (skrivs ofta 172/70) betyder att övertrycket är 172 mmHg och undertrycket 70 mmHg. Värdet klassificeras enligt europeiska riktlinjer som isolerad systolisk hypertoni. På svenska uttalas blodtrycksvärden vanligtvis som "172 över 70" eller "172 genom 70".
Nej – blodtrycket är förhöjt och klassificeras som isolerad systolisk hypertoni. Det bör följas upp och oftast utredas av läkare.
Ja – 172/70 räknas som högt blodtryck (isolerad systolisk hypertoni). Gränsen för högt blodtryck går vid 140/90 mmHg.
Övertrycket (172) är det systoliska trycket – trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Undertrycket (70) är det diastoliska trycket – trycket mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Båda värdena används tillsammans för att bedöma hjärt-kärlhälsan.
Blodtrycket bör mätas sittande efter 5 minuters vila, med manschetten i hjärthöjd och båda fötterna i golvet. Ta två mätningar med 1–2 minuters mellanrum och använd genomsnittet. För ett tillförlitligt värde mäts trycket morgon och kväll under 3–7 dagar. Enstaka värden kan variera med stress, kaffe, rökning och fysisk aktivitet.
Det optimala intervallet ligger under 120/80 mmHg. Vid 172/70 ligger övertrycket 52 mmHg över den gränsen. Även små sänkningar av blodtrycket över tid är förknippade med lägre risk för hjärtinfarkt och stroke.
Medelartärtrycket (MAP) vid 172/70 är ungefär 104 mmHg. MAP beräknas som undertrycket plus en tredjedel av pulstrycket (70 + 102/3 ≈ 104) och speglar det genomsnittliga trycket i artärerna under en hel hjärtcykel. Ett MAP mellan 65 och 110 mmHg brukar anses tillräckligt för att försörja hjärnan och övriga organ med blod.
Behandlingsmålet för vuxna under 65 år är oftast under 130/80 mmHg om det tolereras, och under 140/90 mmHg från 65 år och uppåt. Från 172/70 innebär det en sänkning med cirka 42 mmHg övertryck och 0 mmHg undertryck för att nå det strängare målet. Varje tappat kilo vid övervikt sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg, och kombinerade livsstilsåtgärder kan ge 5–20 mmHg sänkning. Läkemedel används när livsstil inte räcker.
Pulstrycket på 102 mmHg vid 172/70 är brett (normalt är 30–60 mmHg). Ett brett pulstryck beror oftast på stelare stora artärer och blir vanligare med stigande ålder. Det räknas som en självständig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.