Blodtryck 158/49 – Lågt blodtryck (hypotoni)

Vad betyder blodtrycket 158 över 49?

Lågt blodtryck (hypotoni)

Ett blodtryck på 158/49 räknas som lågt blodtryck (hypotoni).

När blodtrycket anges som 158/49 (ofta uttalat som ”158 över 49” eller ”158 genom 49”) är 158 det systoliska trycket (övertrycket) och 49 det diastoliska trycket (undertrycket). Värdena mäts i mmHg (millimeter kvicksilver) – en enhet som härstammar från tiden då trycket avlästes på en kvicksilvermanometer. Enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) klassificeras 158/49 som Lågt blodtryck (hypotoni).

Blodtrycket 158/49 ligger under gränsen för lågt blodtryck (90/60 mmHg). Medelartärtrycket blir 85 mmHg och pulstrycket 109 mmHg. Ett medelartärtryck runt 65–110 mmHg brukar räcka för god blodförsörjning till hjärnan och övriga organ.

Ett uppmätt blodtryck som 158/49 kan skilja sig åt mellan mätningar. Trycket följer en dygnsrytm där värdena sjunker under natten, stiger snabbt på morgonen och varierar med aktivitet, stress, måltider och kaffeintag. En korrekt bedömning vilar därför alltid på flera mätningar, inte på ett enstaka resultat.

Referenstabell

Blodtrycksklassificering – referenstabell

Blodtrycket klassificeras enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) utifrån övertryck och undertryck. Om de två värdena hamnar i olika kategorier används den högre kategorin för att bestämma klassificeringen. Tabellen nedan visar intervallen, och den rad som motsvarar 158/49 är markerad.

Kategori	Övertryck (mmHg)	Undertryck (mmHg)
Lågt blodtryck ditt värde	< 90	< 60
Optimalt	< 120	< 80
Normalt	120–129	80–84
Högt normalt	130–139	85–89
Hypertoni grad 1 (mild)	140–159	90–99
Hypertoni grad 2	160–179	100–109
Hypertoni grad 3 (svår)	≥ 180	≥ 110
Hypertensiv kris	≥ 180	≥ 120
Isolerad systolisk	≥ 140	< 90

Övertryck, undertryck och pulstryck

Varje blodtrycksmätning ger tre användbara värden: övertrycket, undertrycket och skillnaden mellan dem – pulstrycket. Tillsammans ger de en mer komplett bild av cirkulationen än något enskilt värde.

Övertryck (systoliskt): 158 mmHg

158 mmHg är förhöjt och motsvarar mild hypertoni (grad 1).

Övertrycket speglar trycket i de stora artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det bestäms framför allt av hjärtats slagkraft och hur eftergivliga (elastiska) de stora artärerna är. När kärlen blir stelare med åldern stiger övertrycket, vilket är en av anledningarna till att systolisk hypertoni blir vanligare högre upp i åldrarna.

Undertryck (diastoliskt): 49 mmHg

49 mmHg är ett lågt diastoliskt värde. Värden under 60 kan ge symtom som yrsel.

Undertrycket är trycket i artärerna mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Det beror främst på motståndet i de mindre blodkärlen (den perifera resistansen) och på hur elastiska artärerna är.

Pulstryck: 109 mmHg

Pulstrycket är skillnaden mellan övertryck och undertryck: 158 − 49 = 109 mmHg. Ett pulstryck på 109 mmHg är brett (normalt är 30–60 mmHg). Ett brett pulstryck är vanligare med stigande ålder och hör ihop med stelare blodkärl.

Ett brett pulstryck (över 60 mmHg) ses oftast vid stelare stora artärer och är vanligare med stigande ålder. Ett smalt pulstryck (under 30 mmHg) kan ibland spegla minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist. Värdet tolkas alltid tillsammans med övriga blodtrycksvärden och den kliniska bilden.

Symtom, orsaker och risker

Högt blodtryck brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom. Det är en av huvudorsakerna till att regelbunden kontroll rekommenderas även för till synes friska vuxna – de flesta fall upptäcks vid rutinmätning, inte genom besvär.

Symtom vid 158/49

Lågt blodtryck kan ge yrsel (särskilt vid uppresning), svimningskänsla, trötthet, dimsyn, illamående, blekhet och kalla händer eller fötter. Många med lågt blodtryck har dock inga symtom alls.

Möjliga orsaker

Lågt blodtryck kan bero på vätskebrist, värme, långvarigt stående, vissa läkemedel (diuretika, blodtrycksmediciner, antidepressiva), graviditet, endokrina sjukdomar eller hjärtsjukdom. Hos unga och vältränade är ett lågt blodtryck ofta helt normalt.

I minst 9 av 10 fall hittas ingen enskild orsak till högt blodtryck, och tillståndet kallas då primär (essentiell) hypertoni. I resterande fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, njurartärstenos, primär aldosteronism, sömnapné, tyroideasjukdom eller vissa läkemedel – så kallad sekundär hypertoni. Sekundära orsaker misstänks oftare hos yngre personer och vid plötsligt debuterande eller behandlingsresistent hypertoni.

Risker och långsiktiga konsekvenser

Lågt blodtryck i sig ger sällan allvarliga problem, men yrsel och svimning kan öka risken för fall, särskilt hos äldre.

Ett långvarigt förhöjt blodtryck sliter på kärl och organ. De viktigaste drabbade organen är hjärtat (vänsterkammarhypertrofi, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer), hjärnan (stroke och ökad risk för demens), njurarna (kronisk njursjukdom) och ögonen (hypertensiv retinopati). Risken byggs upp över år och påverkas också av andra faktorer som rökning, kolesterol, diabetes och ärftlighet.

Vad du bör göra och målvärden

Vad bör du göra vid 158/49?

Lågt blodtryck är vanligtvis ofarligt, särskilt om du inte har symtom. Om du upplever yrsel, svimningskänsla eller trötthet – res dig långsamt, drick tillräckligt med vätska och kontakta läkare vid besvär.

När du bör söka vård

Kontakta vården om du har besvärande yrsel, svimningar, trötthet eller plötsliga blodtrycksfall. Vid svimning – sök akut bedömning.

Hur mäter man blodtrycket hemma?

Hemblodtrycksmätning ger ofta mer tillförlitliga värden än enstaka mätningar på mottagningen. Sitt i fem minuter utan att prata, med ryggen stödd och båda fötterna i golvet. Placera manschetten runt den nakna överarmen i hjärthöjd. Mät två gånger med någon minuts mellanrum och använd genomsnittet. Upprepa morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med värdena.

Värdena i vården och hemma stämmer inte alltid överens. Upp till var fjärde patient har vitrockshypertoni – högt tryck på mottagningen men normalt hemma – medan maskerad hypertoni är det motsatta: normalt hos läkaren, förhöjt i vardagen. Båda upptäcks bara genom mätning utanför mottagningen, vilket är en viktig anledning att mäta trycket hemma.

Livsstilsråd för ett friskare blodtryck

Oavsett var du ligger i dag kan dessa råd både sänka ett förhöjt tryck och förebygga att det stiger i framtiden. Livsstilsåtgärder är grunden i all blodtrycksbehandling och fungerar som komplement även för den som tar blodtrycksmedicin:

Minska saltet. Sikta på mindre än 5–6 g salt per dag – ungefär en tesked.
Ät DASH-kost. Mycket frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter och magra mjölkprodukter; mindre rött kött och socker.
Rör på dig regelbundet. Minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel rask promenad, cykling eller simning.
Gå ner i vikt vid övervikt. Varje tappat kilo sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg.
Drick måttligt med alkohol. Högst 10 g alkohol per dag för kvinnor och 20 g per dag för män, gärna med alkoholfria dagar varje vecka.
Rök inte. Rökning stelar kärlen och ökar hjärt-kärlrisken markant.
Sov bra. 7–8 timmars kvalitativ sömn per natt. Utred och behandla eventuell sömnapné.
Hantera stress. Regelbunden återhämtning, andningsövningar eller mindfulness kan sänka trycket över tid.

Målvärden för blodtrycket

Målvärdena skiljer sig åt beroende på ålder och andra sjukdomar. Enligt europeiska riktlinjer gäller ungefär följande:

Vuxna under 65 år: behandlingsmål oftast < 130/80 mmHg om det tolereras.
Vuxna 65 år och äldre: behandlingsmål oftast < 140/90 mmHg.
Diabetes: målvärde oftast < 130/80 mmHg.
Kronisk njursjukdom med albuminuri: < 130/80 mmHg.
Graviditet: individuella mål – diskutera med barnmorska eller läkare.

Målvärdena är vägledande och ska alltid anpassas individuellt tillsammans med läkare utifrån ålder, övriga sjukdomar och hur behandlingen tolereras. Alltför kraftig sänkning hos äldre och sköra patienter kan i vissa fall göra mer skada än nytta.

Liknande blodtrycksvärden

Nedan följer några närliggande värden. De kan vara bra att jämföra med om ditt blodtryck varierar mellan mätningar – enstaka mätningar skiljer sig ofta några mmHg åt både uppåt och nedåt.

Vanliga frågor om blodtryck 158/49

Vad betyder 158 över 49 i blodtryck?

158 över 49 (skrivs ofta 158/49) betyder att övertrycket är 158 mmHg och undertrycket 49 mmHg. Värdet klassificeras enligt europeiska riktlinjer som lågt blodtryck (hypotoni). På svenska uttalas blodtrycksvärden vanligtvis som "158 över 49" eller "158 genom 49".

Är 158/49 ett bra blodtryck?

Blodtrycket är lågt. För en frisk person utan symtom är det oftast ofarligt, men om du upplever yrsel eller trötthet bör det utredas.

Är 158/49 högt blodtryck?

Nej – tvärtom, 158/49 räknas som lågt blodtryck.

Vad är skillnaden mellan övertryck 158 och undertryck 49?

Övertrycket (158) är det systoliska trycket – trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Undertrycket (49) är det diastoliska trycket – trycket mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Båda värdena används tillsammans för att bedöma hjärt-kärlhälsan.

Hur bör blodtrycket mätas?

Blodtrycket bör mätas sittande efter 5 minuters vila, med manschetten i hjärthöjd och båda fötterna i golvet. Ta två mätningar med 1–2 minuters mellanrum och använd genomsnittet. För ett tillförlitligt värde mäts trycket morgon och kväll under 3–7 dagar. Enstaka värden kan variera med stress, kaffe, rökning och fysisk aktivitet.

Hur långt från optimalt blodtryck är 158/49?

Det optimala blodtrycket ligger strax under 120/80 mmHg. Eftersom 158/49 är lägre än så räknas värdet i stället som lågt blodtryck (hypotoni); för en frisk person utan symtom är det inte farligt.

Vad är medelartärtrycket (MAP) vid 158/49?

Medelartärtrycket (MAP) vid 158/49 är ungefär 85 mmHg. MAP beräknas som undertrycket plus en tredjedel av pulstrycket (49 + 109/3 ≈ 85) och speglar det genomsnittliga trycket i artärerna under en hel hjärtcykel. Ett MAP mellan 65 och 110 mmHg brukar anses tillräckligt för att försörja hjärnan och övriga organ med blod.

Hur mycket skulle blodtrycket 158/49 behöva sänkas?

Vid lågt blodtryck är målet sällan att sänka trycket ytterligare utan att undvika symtom. Om 158/49 ger yrsel, svimningskänsla eller trötthet kan ökat vätskeintag, normalt saltintag, kompressionsstrumpor och gradvisa lägesändringar hjälpa. Vid uteblivna symtom behövs ingen särskild åtgärd.

Vad betyder pulstrycket 109 mmHg vid 158/49?

Pulstrycket på 109 mmHg vid 158/49 är brett (normalt är 30–60 mmHg). Ett brett pulstryck beror oftast på stelare stora artärer och blir vanligare med stigande ålder. Det räknas som en självständig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.