Vad betyder blodtrycket 149 över 93?
Hypertoni grad 1 (mild)
Ett blodtryck på 149/93 räknas som mild hypertoni (grad 1).
Att ha ett blodtryck på 149/93 betyder att övertrycket är 149 mmHg och undertrycket 93 mmHg. Värdena separeras med ett snedstreck och läses ”149 över 93”. Millimeter kvicksilver (mmHg) är den historiska enheten från kvicksilvermanometrarna, och gränserna för olika blodtryckskategorier följer europeiska riktlinjer (ESC/ESH) – där 149/93 motsvarar Hypertoni grad 1 (mild).
Blodtrycket 149/93 ligger övertrycket 9 mmHg och undertrycket 3 mmHg över hypertonigränsen 140/90 mmHg. Medelartärtrycket är 112 mmHg och pulstrycket 56 mmHg – två härledda värden som speglar det genomsnittliga organtrycket och de stora artärernas elasticitet.
Blodtrycket är inte konstant. Det varierar naturligt över dygnet, är oftast lägst under sömnen och stiger under förmiddagen. Det påverkas också av fysisk aktivitet, mat, kaffe, nikotin, stress och till och med mätteknik. Enstaka värden säger därför inte så mycket – en säker bedömning bygger på flera mätningar över tid.
Referenstabell
Blodtrycksklassificering – referenstabell
Blodtrycket klassificeras enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) utifrån övertryck och undertryck. Om de två värdena hamnar i olika kategorier används den högre kategorin för att bestämma klassificeringen. Tabellen nedan visar intervallen, och den rad som motsvarar 149/93 är markerad.
| Kategori | Övertryck (mmHg) | Undertryck (mmHg) |
|---|---|---|
| Lågt blodtryck | < 90 | < 60 |
| Optimalt | < 120 | < 80 |
| Normalt | 120–129 | 80–84 |
| Högt normalt | 130–139 | 85–89 |
| Hypertoni grad 1 (mild) ditt värde | 140–159 | 90–99 |
| Hypertoni grad 2 | 160–179 | 100–109 |
| Hypertoni grad 3 (svår) | ≥ 180 | ≥ 110 |
| Hypertensiv kris | ≥ 180 | ≥ 120 |
| Isolerad systolisk | ≥ 140 | < 90 |
Övertryck, undertryck och pulstryck
Varje blodtrycksmätning ger tre användbara värden: övertrycket, undertrycket och skillnaden mellan dem – pulstrycket. Tillsammans ger de en mer komplett bild av cirkulationen än något enskilt värde.
Övertryck (systoliskt): 149 mmHg
149 mmHg är förhöjt och motsvarar mild hypertoni (grad 1).
Övertrycket speglar trycket i de stora artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det bestäms framför allt av hjärtats slagkraft och hur eftergivliga (elastiska) de stora artärerna är. När kärlen blir stelare med åldern stiger övertrycket, vilket är en av anledningarna till att systolisk hypertoni blir vanligare högre upp i åldrarna.
Undertryck (diastoliskt): 93 mmHg
93 mmHg är förhöjt och motsvarar mild hypertoni (grad 1).
Undertrycket är trycket i artärerna mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Det beror främst på motståndet i de mindre blodkärlen (den perifera resistansen) och på hur elastiska artärerna är.
Pulstryck: 56 mmHg
Pulstrycket är skillnaden mellan övertryck och undertryck: 149 − 93 = 56 mmHg. Ett pulstryck på 56 mmHg ligger inom det normala intervallet 30–60 mmHg.
Ett brett pulstryck (över 60 mmHg) ses oftast vid stelare stora artärer och är vanligare med stigande ålder. Ett smalt pulstryck (under 30 mmHg) kan ibland spegla minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist. Värdet tolkas alltid tillsammans med övriga blodtrycksvärden och den kliniska bilden.
Symtom, orsaker och risker
Högt blodtryck brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom. Det är en av huvudorsakerna till att regelbunden kontroll rekommenderas även för till synes friska vuxna – de flesta fall upptäcks vid rutinmätning, inte genom besvär.
Symtom vid 149/93
Mild eller måttlig hypertoni ger oftast inga symtom. Högt blodtryck upptäcks vanligtvis vid rutinmätning och inte genom upplevda besvär – därför är det viktigt att kontrollera trycket regelbundet.
Möjliga orsaker
I mer än 90 % av fallen är orsaken primär (essentiell) hypertoni – en samverkan av ärftlighet, ålder, övervikt, högt saltintag, stillasittande, alkohol, stress och rökning. I en mindre andel fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, hormonrubbning, sömnapné eller vissa läkemedel.
I minst 9 av 10 fall hittas ingen enskild orsak till högt blodtryck, och tillståndet kallas då primär (essentiell) hypertoni. I resterande fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, njurartärstenos, primär aldosteronism, sömnapné, tyroideasjukdom eller vissa läkemedel – så kallad sekundär hypertoni. Sekundära orsaker misstänks oftare hos yngre personer och vid plötsligt debuterande eller behandlingsresistent hypertoni.
Risker och långsiktiga konsekvenser
Mild hypertoni ökar risken för hjärt-kärlsjukdom på sikt. Hur stor risken är beror också på ålder, kolesterol, rökning, diabetes och ärftlighet.
Ett långvarigt förhöjt blodtryck sliter på kärl och organ. De viktigaste drabbade organen är hjärtat (vänsterkammarhypertrofi, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer), hjärnan (stroke och ökad risk för demens), njurarna (kronisk njursjukdom) och ögonen (hypertensiv retinopati). Risken byggs upp över år och påverkas också av andra faktorer som rökning, kolesterol, diabetes och ärftlighet.
Vad du bör göra och målvärden
Vad bör du göra vid 149/93?
Ett mild förhöjt blodtryck kan ofta sänkas med livsstilsförändringar: mindre salt, mer rörelse, viktnedgång vid övervikt, måttligt med alkohol och stresshantering. Följ upp trycket regelbundet.
När du bör söka vård
Boka tid på vårdcentralen för utredning. Mät blodtrycket hemma morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med mätvärdena.
Hur mäter man blodtrycket hemma?
Hemblodtrycksmätning ger ofta mer tillförlitliga värden än enstaka mätningar på mottagningen. Sitt i fem minuter utan att prata, med ryggen stödd och båda fötterna i golvet. Placera manschetten runt den nakna överarmen i hjärthöjd. Mät två gånger med någon minuts mellanrum och använd genomsnittet. Upprepa morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med värdena.
Värdena i vården och hemma stämmer inte alltid överens. Upp till var fjärde patient har vitrockshypertoni – högt tryck på mottagningen men normalt hemma – medan maskerad hypertoni är det motsatta: normalt hos läkaren, förhöjt i vardagen. Båda upptäcks bara genom mätning utanför mottagningen, vilket är en viktig anledning att mäta trycket hemma.
Livsstilsråd för ett friskare blodtryck
Oavsett var du ligger i dag kan dessa råd både sänka ett förhöjt tryck och förebygga att det stiger i framtiden. Livsstilsåtgärder är grunden i all blodtrycksbehandling och fungerar som komplement även för den som tar blodtrycksmedicin:
- Minska saltet. Sikta på mindre än 5–6 g salt per dag – ungefär en tesked.
- Ät DASH-kost. Mycket frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter och magra mjölkprodukter; mindre rött kött och socker.
- Rör på dig regelbundet. Minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel rask promenad, cykling eller simning.
- Gå ner i vikt vid övervikt. Varje tappat kilo sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg.
- Drick måttligt med alkohol. Högst 10 g alkohol per dag för kvinnor och 20 g per dag för män, gärna med alkoholfria dagar varje vecka.
- Rök inte. Rökning stelar kärlen och ökar hjärt-kärlrisken markant.
- Sov bra. 7–8 timmars kvalitativ sömn per natt. Utred och behandla eventuell sömnapné.
- Hantera stress. Regelbunden återhämtning, andningsövningar eller mindfulness kan sänka trycket över tid.
Målvärden för blodtrycket
Målvärdena skiljer sig åt beroende på ålder och andra sjukdomar. Enligt europeiska riktlinjer gäller ungefär följande:
- Vuxna under 65 år: behandlingsmål oftast < 130/80 mmHg om det tolereras.
- Vuxna 65 år och äldre: behandlingsmål oftast < 140/90 mmHg.
- Diabetes: målvärde oftast < 130/80 mmHg.
- Kronisk njursjukdom med albuminuri: < 130/80 mmHg.
- Graviditet: individuella mål – diskutera med barnmorska eller läkare.
Målvärdena är vägledande och ska alltid anpassas individuellt tillsammans med läkare utifrån ålder, övriga sjukdomar och hur behandlingen tolereras. Alltför kraftig sänkning hos äldre och sköra patienter kan i vissa fall göra mer skada än nytta.
Liknande blodtrycksvärden
Nedan följer några närliggande värden. De kan vara bra att jämföra med om ditt blodtryck varierar mellan mätningar – enstaka mätningar skiljer sig ofta några mmHg åt både uppåt och nedåt.
- Blodtryck 139/93
- Blodtryck 144/93
- Blodtryck 154/93
- Blodtryck 159/93
- Blodtryck 149/83
- Blodtryck 149/88
- Blodtryck 149/98
- Blodtryck 149/103
- Blodtryck 139/88
- Blodtryck 144/88
- Blodtryck 154/98
- Blodtryck 159/98
Dela resultatet
Spara bilderna, skriv ut dem eller dela ditt blodtrycksresultat med andra.
Vanliga frågor om blodtryck 149/93
149 över 93 (skrivs ofta 149/93) betyder att övertrycket är 149 mmHg och undertrycket 93 mmHg. Värdet klassificeras enligt europeiska riktlinjer som hypertoni grad 1 (mild). På svenska uttalas blodtrycksvärden vanligtvis som "149 över 93" eller "149 genom 93".
Nej – blodtrycket är förhöjt och klassificeras som hypertoni grad 1 (mild). Det bör följas upp och oftast utredas av läkare.
Ja – 149/93 räknas som högt blodtryck (hypertoni grad 1 (mild)). Gränsen för högt blodtryck går vid 140/90 mmHg.
Övertrycket (149) är det systoliska trycket – trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Undertrycket (93) är det diastoliska trycket – trycket mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Båda värdena används tillsammans för att bedöma hjärt-kärlhälsan.
Blodtrycket bör mätas sittande efter 5 minuters vila, med manschetten i hjärthöjd och båda fötterna i golvet. Ta två mätningar med 1–2 minuters mellanrum och använd genomsnittet. För ett tillförlitligt värde mäts trycket morgon och kväll under 3–7 dagar. Enstaka värden kan variera med stress, kaffe, rökning och fysisk aktivitet.
Det optimala intervallet ligger under 120/80 mmHg. Vid 149/93 ligger övertrycket 29 mmHg och undertrycket 13 mmHg över den gränsen. Även små sänkningar av blodtrycket över tid är förknippade med lägre risk för hjärtinfarkt och stroke.
Medelartärtrycket (MAP) vid 149/93 är ungefär 112 mmHg. MAP beräknas som undertrycket plus en tredjedel av pulstrycket (93 + 56/3 ≈ 112) och speglar det genomsnittliga trycket i artärerna under en hel hjärtcykel. Ett MAP mellan 65 och 110 mmHg brukar anses tillräckligt för att försörja hjärnan och övriga organ med blod.
Behandlingsmålet för vuxna under 65 år är oftast under 130/80 mmHg om det tolereras, och under 140/90 mmHg från 65 år och uppåt. Från 149/93 innebär det en sänkning med cirka 19 mmHg övertryck och 13 mmHg undertryck för att nå det strängare målet. Varje tappat kilo vid övervikt sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg, och kombinerade livsstilsåtgärder kan ge 5–20 mmHg sänkning. Läkemedel används när livsstil inte räcker.
Pulstrycket på 56 mmHg vid 149/93 ligger inom det normala intervallet 30–60 mmHg. Pulstrycket är skillnaden mellan över- och undertryck och speglar hur elastiska de stora artärerna är.