Vad betyder blodtrycket 145 över 114?
Hypertoni grad 3 (svår)
Ett blodtryck på 145/114 räknas som svår hypertoni (grad 3).
Att ha ett blodtryck på 145/114 betyder att övertrycket är 145 mmHg och undertrycket 114 mmHg. Värdena separeras med ett snedstreck och läses ”145 över 114”. Millimeter kvicksilver (mmHg) är den historiska enheten från kvicksilvermanometrarna, och gränserna för olika blodtryckskategorier följer europeiska riktlinjer (ESC/ESH) – där 145/114 motsvarar Hypertoni grad 3 (svår).
Blodtrycket 145/114 ligger övertrycket 5 mmHg och undertrycket 24 mmHg över hypertonigränsen 140/90 mmHg. Medelartärtrycket är 124 mmHg och pulstrycket 31 mmHg – två härledda värden som speglar det genomsnittliga organtrycket och de stora artärernas elasticitet.
Blodtrycksvärden är rörliga. Samma person kan mäta olika värden morgon och kväll, före och efter måltid, vid vila och vid stress – skillnader på 10–20 mmHg mellan mätningar är helt normala. Det är därför man tolkar blodtrycket 145/114 utifrån ett snitt av flera mätningar snarare än en enskild avläsning.
Referenstabell
Blodtrycksklassificering – referenstabell
Blodtrycket klassificeras enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) utifrån övertryck och undertryck. Om de två värdena hamnar i olika kategorier används den högre kategorin för att bestämma klassificeringen. Tabellen nedan visar intervallen, och den rad som motsvarar 145/114 är markerad.
| Kategori | Övertryck (mmHg) | Undertryck (mmHg) |
|---|---|---|
| Lågt blodtryck | < 90 | < 60 |
| Optimalt | < 120 | < 80 |
| Normalt | 120–129 | 80–84 |
| Högt normalt | 130–139 | 85–89 |
| Hypertoni grad 1 (mild) | 140–159 | 90–99 |
| Hypertoni grad 2 | 160–179 | 100–109 |
| Hypertoni grad 3 (svår) ditt värde | ≥ 180 | ≥ 110 |
| Hypertensiv kris | ≥ 180 | ≥ 120 |
| Isolerad systolisk | ≥ 140 | < 90 |
Övertryck, undertryck och pulstryck
Blodtrycket 145/114 rymmer tre uppgifter: övertryck 145, undertryck 114 och pulstryck 31 mmHg. De tre värdena speglar olika delar av hjärt-kärlsystemet och kompletterar varandra vid tolkningen.
Övertryck (systoliskt): 145 mmHg
145 mmHg är förhöjt och motsvarar mild hypertoni (grad 1).
Övertrycket speglar trycket i de stora artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det bestäms framför allt av hjärtats slagkraft och hur eftergivliga (elastiska) de stora artärerna är. När kärlen blir stelare med åldern stiger övertrycket, vilket är en av anledningarna till att systolisk hypertoni blir vanligare högre upp i åldrarna.
Undertryck (diastoliskt): 114 mmHg
114 mmHg är mycket högt och motsvarar svår hypertoni (grad 3).
Undertrycket är trycket i artärerna mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Det beror främst på motståndet i de mindre blodkärlen (den perifera resistansen) och på hur elastiska artärerna är.
Pulstryck: 31 mmHg
Pulstrycket är skillnaden mellan övertryck och undertryck: 145 − 114 = 31 mmHg. Ett pulstryck på 31 mmHg ligger inom det normala intervallet 30–60 mmHg.
Ett brett pulstryck (över 60 mmHg) ses oftast vid stelare stora artärer och är vanligare med stigande ålder. Ett smalt pulstryck (under 30 mmHg) kan ibland spegla minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist. Värdet tolkas alltid tillsammans med övriga blodtrycksvärden och den kliniska bilden.
Symtom, orsaker och risker
Högt blodtryck brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom. Det är en av huvudorsakerna till att regelbunden kontroll rekommenderas även för till synes friska vuxna – de flesta fall upptäcks vid rutinmätning, inte genom besvär.
Symtom vid 145/114
Ett förhöjt blodtryck ger ofta inga symtom alls, vilket är anledningen till att hypertoni brukar kallas "den tysta sjukdomen". Vissa kan uppleva huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, näsblödning, synstörningar eller öronsus.
Möjliga orsaker
I mer än 90 % av fallen är orsaken primär (essentiell) hypertoni – en samverkan av ärftlighet, ålder, övervikt, högt saltintag, stillasittande, alkohol, stress och rökning. I en mindre andel fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, hormonrubbning, sömnapné eller vissa läkemedel.
Ungefär 9 av 10 fall av hypertoni saknar en identifierbar orsak och klassas som primär. Vid den resterande tiondelen ligger en annan sjukdom bakom – vanligast är njursjukdom, sömnapné och hormonella rubbningar som primär aldosteronism. En bakomliggande orsak eftersöks särskilt när hypertonin debuterar tidigt i livet, stiger snabbt eller inte svarar på behandling.
Risker och långsiktiga konsekvenser
Svår hypertoni ökar risken kraftigt för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursvikt, förmaksflimmer och demens. Behandling sänker risken tydligt.
Ett långvarigt förhöjt blodtryck sliter på kärl och organ. De viktigaste drabbade organen är hjärtat (vänsterkammarhypertrofi, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer), hjärnan (stroke och ökad risk för demens), njurarna (kronisk njursjukdom) och ögonen (hypertensiv retinopati). Risken byggs upp över år och påverkas också av andra faktorer som rökning, kolesterol, diabetes och ärftlighet.
Vad du bör göra och målvärden
Vad bör du göra vid 145/114?
Ett så här högt blodtryck behöver utredas och oftast behandlas. Boka tid hos läkare för bedömning av riskfaktorer och eventuell läkemedelsbehandling. Mät blodtrycket hemma under flera dagar innan besöket.
När du bör söka vård
Kontakta vårdcentral inom några dagar för utredning och bedömning. Vid samtidiga symtom som bröstsmärta, andnöd eller neurologiska besvär – sök akut.
Hur mäter man blodtrycket hemma?
Hemblodtrycksmätning ger ofta mer tillförlitliga värden än enstaka mätningar på mottagningen. Sitt i fem minuter utan att prata, med ryggen stödd och båda fötterna i golvet. Placera manschetten runt den nakna överarmen i hjärthöjd. Mät två gånger med någon minuts mellanrum och använd genomsnittet. Upprepa morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med värdena.
Värdena i vården och hemma stämmer inte alltid överens. Upp till var fjärde patient har vitrockshypertoni – högt tryck på mottagningen men normalt hemma – medan maskerad hypertoni är det motsatta: normalt hos läkaren, förhöjt i vardagen. Båda upptäcks bara genom mätning utanför mottagningen, vilket är en viktig anledning att mäta trycket hemma.
Livsstilsråd för ett friskare blodtryck
Oavsett var du ligger i dag kan dessa råd både sänka ett förhöjt tryck och förebygga att det stiger i framtiden. Livsstilsåtgärder är grunden i all blodtrycksbehandling och fungerar som komplement även för den som tar blodtrycksmedicin:
- Minska saltet. Sikta på mindre än 5–6 g salt per dag – ungefär en tesked.
- Ät DASH-kost. Mycket frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter och magra mjölkprodukter; mindre rött kött och socker.
- Rör på dig regelbundet. Minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel rask promenad, cykling eller simning.
- Gå ner i vikt vid övervikt. Varje tappat kilo sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg.
- Drick måttligt med alkohol. Högst 10 g alkohol per dag för kvinnor och 20 g per dag för män, gärna med alkoholfria dagar varje vecka.
- Rök inte. Rökning stelar kärlen och ökar hjärt-kärlrisken markant.
- Sov bra. 7–8 timmars kvalitativ sömn per natt. Utred och behandla eventuell sömnapné.
- Hantera stress. Regelbunden återhämtning, andningsövningar eller mindfulness kan sänka trycket över tid.
Målvärden för blodtrycket
Målvärdena skiljer sig åt beroende på ålder och andra sjukdomar. Enligt europeiska riktlinjer gäller ungefär följande:
- Vuxna under 65 år: behandlingsmål oftast < 130/80 mmHg om det tolereras.
- Vuxna 65 år och äldre: behandlingsmål oftast < 140/90 mmHg.
- Diabetes: målvärde oftast < 130/80 mmHg.
- Kronisk njursjukdom med albuminuri: < 130/80 mmHg.
- Graviditet: individuella mål – diskutera med barnmorska eller läkare.
Målvärdena är vägledande och ska alltid anpassas individuellt tillsammans med läkare utifrån ålder, övriga sjukdomar och hur behandlingen tolereras. Alltför kraftig sänkning hos äldre och sköra patienter kan i vissa fall göra mer skada än nytta.
Liknande blodtrycksvärden
Nedan följer några närliggande värden. De kan vara bra att jämföra med om ditt blodtryck varierar mellan mätningar – enstaka mätningar skiljer sig ofta några mmHg åt både uppåt och nedåt.
- Blodtryck 135/114
- Blodtryck 140/114
- Blodtryck 150/114
- Blodtryck 155/114
- Blodtryck 145/104
- Blodtryck 145/109
- Blodtryck 145/119
- Blodtryck 145/124
- Blodtryck 135/109
- Blodtryck 140/109
- Blodtryck 150/119
- Blodtryck 155/119
Dela resultatet
Spara bilderna, skriv ut dem eller dela ditt blodtrycksresultat med andra.
Vanliga frågor om blodtryck 145/114
145 över 114 (skrivs ofta 145/114) betyder att övertrycket är 145 mmHg och undertrycket 114 mmHg. Värdet klassificeras enligt europeiska riktlinjer som hypertoni grad 3 (svår). På svenska uttalas blodtrycksvärden vanligtvis som "145 över 114" eller "145 genom 114".
Nej – blodtrycket är förhöjt och klassificeras som hypertoni grad 3 (svår). Det bör följas upp och oftast utredas av läkare.
Ja – 145/114 räknas som högt blodtryck (hypertoni grad 3 (svår)). Gränsen för högt blodtryck går vid 140/90 mmHg.
Övertrycket (145) är det systoliska trycket – trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Undertrycket (114) är det diastoliska trycket – trycket mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Båda värdena används tillsammans för att bedöma hjärt-kärlhälsan.
Blodtrycket bör mätas sittande efter 5 minuters vila, med manschetten i hjärthöjd och båda fötterna i golvet. Ta två mätningar med 1–2 minuters mellanrum och använd genomsnittet. För ett tillförlitligt värde mäts trycket morgon och kväll under 3–7 dagar. Enstaka värden kan variera med stress, kaffe, rökning och fysisk aktivitet.
Det optimala intervallet ligger under 120/80 mmHg. Vid 145/114 ligger övertrycket 25 mmHg och undertrycket 34 mmHg över den gränsen. Även små sänkningar av blodtrycket över tid är förknippade med lägre risk för hjärtinfarkt och stroke.
Medelartärtrycket (MAP) vid 145/114 är ungefär 124 mmHg. MAP beräknas som undertrycket plus en tredjedel av pulstrycket (114 + 31/3 ≈ 124) och speglar det genomsnittliga trycket i artärerna under en hel hjärtcykel. Ett MAP mellan 65 och 110 mmHg brukar anses tillräckligt för att försörja hjärnan och övriga organ med blod.
Behandlingsmålet för vuxna under 65 år är oftast under 130/80 mmHg om det tolereras, och under 140/90 mmHg från 65 år och uppåt. Från 145/114 innebär det en sänkning med cirka 15 mmHg övertryck och 34 mmHg undertryck för att nå det strängare målet. Varje tappat kilo vid övervikt sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg, och kombinerade livsstilsåtgärder kan ge 5–20 mmHg sänkning. Läkemedel används när livsstil inte räcker.
Pulstrycket på 31 mmHg vid 145/114 ligger inom det normala intervallet 30–60 mmHg. Pulstrycket är skillnaden mellan över- och undertryck och speglar hur elastiska de stora artärerna är.