Blodtryck 145/106 – Hypertoni grad 2 (måttlig)

Vad betyder blodtrycket 145 över 106?

Hypertoni grad 2 (måttlig)

Blodtrycksmätare: 145/106 mmHg (Hypertoni grad 2 (måttlig))Visuell blodtrycksmätare som visar blodtrycket 145 över 106 mmHg (även skrivet 145/106), klassificerat enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) som hypertoni grad 2 (måttlig). Den yttre skalan visar övertrycket (systoliskt) från 70 till 220 mmHg och den inre skalan visar undertrycket (diastoliskt) från 40 till 140 mmHg.SYSTOLISKTSYSTOLISKTSYSTOLISKTSYSTOLISKTSYSTOLISKTDIASTOLISKTDIASTOLISKTDIASTOLISKTDIASTOLISKTDIASTOLISKT145/106mmHgHypertoni grad 2 (måttlig)709012014016018022040608090100110140© Blodtest.se

Ett blodtryck på 145/106 räknas som måttlig hypertoni (grad 2).

Blodtrycket 145/106 består av två tal: 145 mmHg är övertrycket (systoliskt), som mäts när hjärtat drar ihop sig, och 106 mmHg är undertrycket (diastoliskt), som mäts mellan hjärtslagen. Enheten mmHg (millimeter kvicksilver) är ett arv från den klassiska kvicksilvermanometern. I dagligt tal uttalas värdet ”145 över 106” eller ”145 genom 106”, och enligt ESC/ESH-riktlinjerna klassificeras 145/106 som Hypertoni grad 2 (måttlig).

Blodtrycket 145/106 ligger övertrycket 5 mmHg och undertrycket 16 mmHg över hypertonigränsen 140/90 mmHg. Medelartärtrycket är 119 mmHg och pulstrycket 39 mmHg – två härledda värden som speglar det genomsnittliga organtrycket och de stora artärernas elasticitet.

Blodtrycket är inte konstant. Det varierar naturligt över dygnet, är oftast lägst under sömnen och stiger under förmiddagen. Det påverkas också av fysisk aktivitet, mat, kaffe, nikotin, stress och till och med mätteknik. Enstaka värden säger därför inte så mycket – en säker bedömning bygger på flera mätningar över tid.

Referenstabell

Blodtrycksklassificering – referenstabell

Blodtrycket klassificeras enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) utifrån övertryck och undertryck. Om de två värdena hamnar i olika kategorier används den högre kategorin för att bestämma klassificeringen. Tabellen nedan visar intervallen, och den rad som motsvarar 145/106 är markerad.

KategoriÖvertryck (mmHg)Undertryck (mmHg)
Lågt blodtryck< 90< 60
Optimalt< 120< 80
Normalt120–12980–84
Högt normalt130–13985–89
Hypertoni grad 1 (mild)140–15990–99
Hypertoni grad 2 ditt värde160–179100–109
Hypertoni grad 3 (svår)≥ 180≥ 110
Hypertensiv kris≥ 180≥ 120
Isolerad systolisk≥ 140< 90
Blodtrycksdiagram: 145/106 mmHg (Hypertoni grad 2 (måttlig))Diagram som visar blodtrycket 145 över 106 mmHg i en färgad zonkarta. Övertrycket (systoliskt) visas på y-axeln och undertrycket (diastoliskt) på x-axeln. Punkten är markerad i zonen för hypertoni grad 2 (måttlig).Blodtryck 145/106 på blodtrycksdiagrammetHYPERTONI GRAD 3HYPERTONI GRAD 2HYPERTONI GRAD 1HÖGT NORMALTNORMALTOPTIMALTLÅGT21018016014013012090704060808590100110130DIASTOLISKT BLODTRYCKSYSTOLISKT BLODTRYCK© Blodtest.se

Övertryck, undertryck och pulstryck

Blodtrycket 145/106 rymmer tre uppgifter: övertryck 145, undertryck 106 och pulstryck 39 mmHg. De tre värdena speglar olika delar av hjärt-kärlsystemet och kompletterar varandra vid tolkningen.

Övertryck (systoliskt): 145 mmHg

145 mmHg är förhöjt och motsvarar mild hypertoni (grad 1).

Övertrycket speglar trycket i de stora artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det bestäms framför allt av hjärtats slagkraft och hur eftergivliga (elastiska) de stora artärerna är. När kärlen blir stelare med åldern stiger övertrycket, vilket är en av anledningarna till att systolisk hypertoni blir vanligare högre upp i åldrarna.

Undertryck (diastoliskt): 106 mmHg

106 mmHg är tydligt förhöjt och motsvarar måttlig hypertoni (grad 2).

Undertrycket är trycket i artärerna mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Det beror främst på motståndet i de mindre blodkärlen (den perifera resistansen) och på hur elastiska artärerna är.

Pulstryck: 39 mmHg

Pulstrycket är skillnaden mellan övertryck och undertryck: 145 − 106 = 39 mmHg. Ett pulstryck på 39 mmHg ligger inom det normala intervallet 30–60 mmHg.

Ett brett pulstryck (över 60 mmHg) ses oftast vid stelare stora artärer och är vanligare med stigande ålder. Ett smalt pulstryck (under 30 mmHg) kan ibland spegla minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist. Värdet tolkas alltid tillsammans med övriga blodtrycksvärden och den kliniska bilden.

Symtom, orsaker och risker

Högt blodtryck brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom. Det är en av huvudorsakerna till att regelbunden kontroll rekommenderas även för till synes friska vuxna – de flesta fall upptäcks vid rutinmätning, inte genom besvär.

Symtom vid 145/106

Ett förhöjt blodtryck ger ofta inga symtom alls, vilket är anledningen till att hypertoni brukar kallas "den tysta sjukdomen". Vissa kan uppleva huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, näsblödning, synstörningar eller öronsus.

Möjliga orsaker

I mer än 90 % av fallen är orsaken primär (essentiell) hypertoni – en samverkan av ärftlighet, ålder, övervikt, högt saltintag, stillasittande, alkohol, stress och rökning. I en mindre andel fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, hormonrubbning, sömnapné eller vissa läkemedel.

De allra flesta fall av högt blodtryck är primär hypertoni – ingen enskild orsak kan pekas ut, utan trycket är resultatet av ärftlighet och livsstil över tid. I ungefär 5–10 % av fallen finns en bakomliggande sjukdom: njursjukdom, primär aldosteronism, sömnapné, sköldkörtelrubbning eller vissa läkemedel. Dessa sekundära orsaker utreds särskilt vid tidig debut, mycket höga värden eller dålig behandlingseffekt.

Risker och långsiktiga konsekvenser

Måttlig hypertoni ger en påtaglig ökning av risken för hjärt-kärlsjukdom över tid. Behandling är vanligtvis indicerad och minskar risken för stroke och hjärtinfarkt.

Ett långvarigt förhöjt blodtryck sliter på kärl och organ. De viktigaste drabbade organen är hjärtat (vänsterkammarhypertrofi, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer), hjärnan (stroke och ökad risk för demens), njurarna (kronisk njursjukdom) och ögonen (hypertensiv retinopati). Risken byggs upp över år och påverkas också av andra faktorer som rökning, kolesterol, diabetes och ärftlighet.

Vad du bör göra och målvärden

Vad bör du göra vid 145/106?

Ett måttligt förhöjt blodtryck bör utredas av läkare. Livsstilsförändringar är en viktig del av behandlingen, men många behöver också läkemedel för att nå målvärden.

När du bör söka vård

Boka tid på vårdcentralen för utredning. Mät blodtrycket hemma morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med mätvärdena.

Hur mäter man blodtrycket hemma?

Hemblodtrycksmätning ger ofta mer tillförlitliga värden än enstaka mätningar på mottagningen. Sitt i fem minuter utan att prata, med ryggen stödd och båda fötterna i golvet. Placera manschetten runt den nakna överarmen i hjärthöjd. Mät två gånger med någon minuts mellanrum och använd genomsnittet. Upprepa morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med värdena.

Ett värde på mottagningen är inte alltid representativt. Mätstress kan lyfta trycket 10–15 mmHg (vitrockseffekt), och hos en del är det omvända sant – trycket är lägre i vården än i vardagen (maskerad hypertoni). Hemblodtrycksmätning fångar båda dessa mönster och ger en mer rättvisande bild av den verkliga risken.

Livsstilsråd för ett friskare blodtryck

Oavsett var du ligger i dag kan dessa råd både sänka ett förhöjt tryck och förebygga att det stiger i framtiden. Livsstilsåtgärder är grunden i all blodtrycksbehandling och fungerar som komplement även för den som tar blodtrycksmedicin:

  • Minska saltet. Sikta på mindre än 5–6 g salt per dag – ungefär en tesked.
  • Ät DASH-kost. Mycket frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter och magra mjölkprodukter; mindre rött kött och socker.
  • Rör på dig regelbundet. Minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel rask promenad, cykling eller simning.
  • Gå ner i vikt vid övervikt. Varje tappat kilo sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg.
  • Drick måttligt med alkohol. Högst 10 g alkohol per dag för kvinnor och 20 g per dag för män, gärna med alkoholfria dagar varje vecka.
  • Rök inte. Rökning stelar kärlen och ökar hjärt-kärlrisken markant.
  • Sov bra. 7–8 timmars kvalitativ sömn per natt. Utred och behandla eventuell sömnapné.
  • Hantera stress. Regelbunden återhämtning, andningsövningar eller mindfulness kan sänka trycket över tid.

Målvärden för blodtrycket

Målvärdena skiljer sig åt beroende på ålder och andra sjukdomar. Enligt europeiska riktlinjer gäller ungefär följande:

  • Vuxna under 65 år: behandlingsmål oftast < 130/80 mmHg om det tolereras.
  • Vuxna 65 år och äldre: behandlingsmål oftast < 140/90 mmHg.
  • Diabetes: målvärde oftast < 130/80 mmHg.
  • Kronisk njursjukdom med albuminuri: < 130/80 mmHg.
  • Graviditet: individuella mål – diskutera med barnmorska eller läkare.

Målvärdena är vägledande och ska alltid anpassas individuellt tillsammans med läkare utifrån ålder, övriga sjukdomar och hur behandlingen tolereras. Alltför kraftig sänkning hos äldre och sköra patienter kan i vissa fall göra mer skada än nytta.

Liknande blodtrycksvärden

Nedan följer några närliggande värden. De kan vara bra att jämföra med om ditt blodtryck varierar mellan mätningar – enstaka mätningar skiljer sig ofta några mmHg åt både uppåt och nedåt.

Dela resultatet

Spara bilderna, skriv ut dem eller dela ditt blodtrycksresultat med andra.

Blodtryck 145 över 106 – hypertoni grad 2 (måttlig) – visuell mätare
Blodtryck 145 över 106 (145/106) – Hypertoni grad 2 (måttlig) enligt ESC/ESH-klassificering.
Blodtryck 145 över 106 – hypertoni grad 2 (måttlig) – klassificeringsdiagram med systoliskt och diastoliskt värde
Diagram över ditt blodtryck 145/106 placerat i ESC/ESH-zonen för hypertoni grad 2 (måttlig).
X LinkedIn WhatsApp

Vanliga frågor om blodtryck 145/106

145 över 106 (skrivs ofta 145/106) betyder att övertrycket är 145 mmHg och undertrycket 106 mmHg. Värdet klassificeras enligt europeiska riktlinjer som hypertoni grad 2 (måttlig). På svenska uttalas blodtrycksvärden vanligtvis som "145 över 106" eller "145 genom 106".

Nej – blodtrycket är förhöjt och klassificeras som hypertoni grad 2 (måttlig). Det bör följas upp och oftast utredas av läkare.

Ja – 145/106 räknas som högt blodtryck (hypertoni grad 2 (måttlig)). Gränsen för högt blodtryck går vid 140/90 mmHg.

Övertrycket (145) är det systoliska trycket – trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Undertrycket (106) är det diastoliska trycket – trycket mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Båda värdena används tillsammans för att bedöma hjärt-kärlhälsan.

Blodtrycket bör mätas sittande efter 5 minuters vila, med manschetten i hjärthöjd och båda fötterna i golvet. Ta två mätningar med 1–2 minuters mellanrum och använd genomsnittet. För ett tillförlitligt värde mäts trycket morgon och kväll under 3–7 dagar. Enstaka värden kan variera med stress, kaffe, rökning och fysisk aktivitet.

Det optimala intervallet ligger under 120/80 mmHg. Vid 145/106 ligger övertrycket 25 mmHg och undertrycket 26 mmHg över den gränsen. Även små sänkningar av blodtrycket över tid är förknippade med lägre risk för hjärtinfarkt och stroke.

Medelartärtrycket (MAP) vid 145/106 är ungefär 119 mmHg. MAP beräknas som undertrycket plus en tredjedel av pulstrycket (106 + 39/3 ≈ 119) och speglar det genomsnittliga trycket i artärerna under en hel hjärtcykel. Ett MAP mellan 65 och 110 mmHg brukar anses tillräckligt för att försörja hjärnan och övriga organ med blod.

Behandlingsmålet för vuxna under 65 år är oftast under 130/80 mmHg om det tolereras, och under 140/90 mmHg från 65 år och uppåt. Från 145/106 innebär det en sänkning med cirka 15 mmHg övertryck och 26 mmHg undertryck för att nå det strängare målet. Varje tappat kilo vid övervikt sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg, och kombinerade livsstilsåtgärder kan ge 5–20 mmHg sänkning. Läkemedel används när livsstil inte räcker.

Pulstrycket på 39 mmHg vid 145/106 ligger inom det normala intervallet 30–60 mmHg. Pulstrycket är skillnaden mellan över- och undertryck och speglar hur elastiska de stora artärerna är.