Vad betyder blodtrycket 138 över 50?
Lågt blodtryck (hypotoni)
Ett blodtryck på 138/50 räknas som lågt blodtryck (hypotoni).
Att ha ett blodtryck på 138/50 betyder att övertrycket är 138 mmHg och undertrycket 50 mmHg. Värdena separeras med ett snedstreck och läses ”138 över 50”. Millimeter kvicksilver (mmHg) är den historiska enheten från kvicksilvermanometrarna, och gränserna för olika blodtryckskategorier följer europeiska riktlinjer (ESC/ESH) – där 138/50 motsvarar Lågt blodtryck (hypotoni).
Blodtrycket 138/50 ligger under gränsen för lågt blodtryck (90/60 mmHg). Medelartärtrycket blir 79 mmHg och pulstrycket 88 mmHg. Ett medelartärtryck runt 65–110 mmHg brukar räcka för god blodförsörjning till hjärnan och övriga organ.
Ett uppmätt blodtryck som 138/50 kan skilja sig åt mellan mätningar. Trycket följer en dygnsrytm där värdena sjunker under natten, stiger snabbt på morgonen och varierar med aktivitet, stress, måltider och kaffeintag. En korrekt bedömning vilar därför alltid på flera mätningar, inte på ett enstaka resultat.
Referenstabell
Blodtrycksklassificering – referenstabell
Blodtrycket klassificeras enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) utifrån övertryck och undertryck. Om de två värdena hamnar i olika kategorier används den högre kategorin för att bestämma klassificeringen. Tabellen nedan visar intervallen, och den rad som motsvarar 138/50 är markerad.
| Kategori | Övertryck (mmHg) | Undertryck (mmHg) |
|---|---|---|
| Lågt blodtryck ditt värde | < 90 | < 60 |
| Optimalt | < 120 | < 80 |
| Normalt | 120–129 | 80–84 |
| Högt normalt | 130–139 | 85–89 |
| Hypertoni grad 1 (mild) | 140–159 | 90–99 |
| Hypertoni grad 2 | 160–179 | 100–109 |
| Hypertoni grad 3 (svår) | ≥ 180 | ≥ 110 |
| Hypertensiv kris | ≥ 180 | ≥ 120 |
| Isolerad systolisk | ≥ 140 | < 90 |
Övertryck, undertryck och pulstryck
Blodtrycket 138/50 rymmer tre uppgifter: övertryck 138, undertryck 50 och pulstryck 88 mmHg. De tre värdena speglar olika delar av hjärt-kärlsystemet och kompletterar varandra vid tolkningen.
Övertryck (systoliskt): 138 mmHg
138 mmHg räknas som högt normalt – gränsvärdet till förhöjt blodtryck.
Övertrycket speglar trycket i de stora artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det bestäms framför allt av hjärtats slagkraft och hur eftergivliga (elastiska) de stora artärerna är. När kärlen blir stelare med åldern stiger övertrycket, vilket är en av anledningarna till att systolisk hypertoni blir vanligare högre upp i åldrarna.
Undertryck (diastoliskt): 50 mmHg
50 mmHg är ett lågt diastoliskt värde. Värden under 60 kan ge symtom som yrsel.
Undertrycket är trycket i artärerna mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Det beror främst på motståndet i de mindre blodkärlen (den perifera resistansen) och på hur elastiska artärerna är.
Pulstryck: 88 mmHg
Pulstrycket är skillnaden mellan övertryck och undertryck: 138 − 50 = 88 mmHg. Ett pulstryck på 88 mmHg är brett (normalt är 30–60 mmHg). Ett brett pulstryck är vanligare med stigande ålder och hör ihop med stelare blodkärl.
Ett brett pulstryck (över 60 mmHg) ses oftast vid stelare stora artärer och är vanligare med stigande ålder. Ett smalt pulstryck (under 30 mmHg) kan ibland spegla minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist. Värdet tolkas alltid tillsammans med övriga blodtrycksvärden och den kliniska bilden.
Symtom, orsaker och risker
Högt blodtryck brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom. Det är en av huvudorsakerna till att regelbunden kontroll rekommenderas även för till synes friska vuxna – de flesta fall upptäcks vid rutinmätning, inte genom besvär.
Symtom vid 138/50
Lågt blodtryck kan ge yrsel (särskilt vid uppresning), svimningskänsla, trötthet, dimsyn, illamående, blekhet och kalla händer eller fötter. Många med lågt blodtryck har dock inga symtom alls.
Möjliga orsaker
Lågt blodtryck kan bero på vätskebrist, värme, långvarigt stående, vissa läkemedel (diuretika, blodtrycksmediciner, antidepressiva), graviditet, endokrina sjukdomar eller hjärtsjukdom. Hos unga och vältränade är ett lågt blodtryck ofta helt normalt.
De allra flesta fall av högt blodtryck är primär hypertoni – ingen enskild orsak kan pekas ut, utan trycket är resultatet av ärftlighet och livsstil över tid. I ungefär 5–10 % av fallen finns en bakomliggande sjukdom: njursjukdom, primär aldosteronism, sömnapné, sköldkörtelrubbning eller vissa läkemedel. Dessa sekundära orsaker utreds särskilt vid tidig debut, mycket höga värden eller dålig behandlingseffekt.
Risker och långsiktiga konsekvenser
Lågt blodtryck i sig ger sällan allvarliga problem, men yrsel och svimning kan öka risken för fall, särskilt hos äldre.
Ett långvarigt förhöjt blodtryck sliter på kärl och organ. De viktigaste drabbade organen är hjärtat (vänsterkammarhypertrofi, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer), hjärnan (stroke och ökad risk för demens), njurarna (kronisk njursjukdom) och ögonen (hypertensiv retinopati). Risken byggs upp över år och påverkas också av andra faktorer som rökning, kolesterol, diabetes och ärftlighet.
Vad du bör göra och målvärden
Vad bör du göra vid 138/50?
Lågt blodtryck är vanligtvis ofarligt, särskilt om du inte har symtom. Om du upplever yrsel, svimningskänsla eller trötthet – res dig långsamt, drick tillräckligt med vätska och kontakta läkare vid besvär.
När du bör söka vård
Kontakta vården om du har besvärande yrsel, svimningar, trötthet eller plötsliga blodtrycksfall. Vid svimning – sök akut bedömning.
Hur mäter man blodtrycket hemma?
Hemblodtrycksmätning ger ofta mer tillförlitliga värden än enstaka mätningar på mottagningen. Sitt i fem minuter utan att prata, med ryggen stödd och båda fötterna i golvet. Placera manschetten runt den nakna överarmen i hjärthöjd. Mät två gånger med någon minuts mellanrum och använd genomsnittet. Upprepa morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med värdena.
Blodtrycket kan skilja sig åt mellan hemmet och mottagningen. Stress hos läkaren kan ge så kallad vitrockshypertoni – trycket är högt i vården men normalt hemma. Det omvända – maskerad hypertoni – innebär normala värden hos läkaren men förhöjda hemma, och är minst lika viktigt att upptäcka eftersom risken för hjärt-kärlsjukdom liknar den vid vanlig hypertoni.
Livsstilsråd för ett friskare blodtryck
Oavsett var du ligger i dag kan dessa råd både sänka ett förhöjt tryck och förebygga att det stiger i framtiden. Livsstilsåtgärder är grunden i all blodtrycksbehandling och fungerar som komplement även för den som tar blodtrycksmedicin:
- Minska saltet. Sikta på mindre än 5–6 g salt per dag – ungefär en tesked.
- Ät DASH-kost. Mycket frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter och magra mjölkprodukter; mindre rött kött och socker.
- Rör på dig regelbundet. Minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel rask promenad, cykling eller simning.
- Gå ner i vikt vid övervikt. Varje tappat kilo sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg.
- Drick måttligt med alkohol. Högst 10 g alkohol per dag för kvinnor och 20 g per dag för män, gärna med alkoholfria dagar varje vecka.
- Rök inte. Rökning stelar kärlen och ökar hjärt-kärlrisken markant.
- Sov bra. 7–8 timmars kvalitativ sömn per natt. Utred och behandla eventuell sömnapné.
- Hantera stress. Regelbunden återhämtning, andningsövningar eller mindfulness kan sänka trycket över tid.
Målvärden för blodtrycket
Målvärdena skiljer sig åt beroende på ålder och andra sjukdomar. Enligt europeiska riktlinjer gäller ungefär följande:
- Vuxna under 65 år: behandlingsmål oftast < 130/80 mmHg om det tolereras.
- Vuxna 65 år och äldre: behandlingsmål oftast < 140/90 mmHg.
- Diabetes: målvärde oftast < 130/80 mmHg.
- Kronisk njursjukdom med albuminuri: < 130/80 mmHg.
- Graviditet: individuella mål – diskutera med barnmorska eller läkare.
Målvärdena är vägledande och ska alltid anpassas individuellt tillsammans med läkare utifrån ålder, övriga sjukdomar och hur behandlingen tolereras. Alltför kraftig sänkning hos äldre och sköra patienter kan i vissa fall göra mer skada än nytta.
Liknande blodtrycksvärden
Nedan följer några närliggande värden. De kan vara bra att jämföra med om ditt blodtryck varierar mellan mätningar – enstaka mätningar skiljer sig ofta några mmHg åt både uppåt och nedåt.
- Blodtryck 128/50
- Blodtryck 133/50
- Blodtryck 143/50
- Blodtryck 148/50
- Blodtryck 138/40
- Blodtryck 138/45
- Blodtryck 138/55
- Blodtryck 138/60
- Blodtryck 128/45
- Blodtryck 133/45
- Blodtryck 143/55
- Blodtryck 148/55
Dela resultatet
Spara bilderna, skriv ut dem eller dela ditt blodtrycksresultat med andra.
Vanliga frågor om blodtryck 138/50
138 över 50 (skrivs ofta 138/50) betyder att övertrycket är 138 mmHg och undertrycket 50 mmHg. Värdet klassificeras enligt europeiska riktlinjer som lågt blodtryck (hypotoni). På svenska uttalas blodtrycksvärden vanligtvis som "138 över 50" eller "138 genom 50".
Blodtrycket är lågt. För en frisk person utan symtom är det oftast ofarligt, men om du upplever yrsel eller trötthet bör det utredas.
Nej – tvärtom, 138/50 räknas som lågt blodtryck.
Övertrycket (138) är det systoliska trycket – trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Undertrycket (50) är det diastoliska trycket – trycket mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Båda värdena används tillsammans för att bedöma hjärt-kärlhälsan.
Blodtrycket bör mätas sittande efter 5 minuters vila, med manschetten i hjärthöjd och båda fötterna i golvet. Ta två mätningar med 1–2 minuters mellanrum och använd genomsnittet. För ett tillförlitligt värde mäts trycket morgon och kväll under 3–7 dagar. Enstaka värden kan variera med stress, kaffe, rökning och fysisk aktivitet.
Det optimala blodtrycket ligger strax under 120/80 mmHg. Eftersom 138/50 är lägre än så räknas värdet i stället som lågt blodtryck (hypotoni); för en frisk person utan symtom är det inte farligt.
Medelartärtrycket (MAP) vid 138/50 är ungefär 79 mmHg. MAP beräknas som undertrycket plus en tredjedel av pulstrycket (50 + 88/3 ≈ 79) och speglar det genomsnittliga trycket i artärerna under en hel hjärtcykel. Ett MAP mellan 65 och 110 mmHg brukar anses tillräckligt för att försörja hjärnan och övriga organ med blod.
Vid lågt blodtryck är målet sällan att sänka trycket ytterligare utan att undvika symtom. Om 138/50 ger yrsel, svimningskänsla eller trötthet kan ökat vätskeintag, normalt saltintag, kompressionsstrumpor och gradvisa lägesändringar hjälpa. Vid uteblivna symtom behövs ingen särskild åtgärd.
Pulstrycket på 88 mmHg vid 138/50 är brett (normalt är 30–60 mmHg). Ett brett pulstryck beror oftast på stelare stora artärer och blir vanligare med stigande ålder. Det räknas som en självständig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.