Blodtryck 134/110 – Hypertoni grad 3 (svår)

Vad betyder blodtrycket 134 över 110?

Hypertoni grad 3 (svår)

Blodtrycksmätare: 134/110 mmHg (Hypertoni grad 3 (svår))Visuell blodtrycksmätare som visar blodtrycket 134 över 110 mmHg (även skrivet 134/110), klassificerat enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) som hypertoni grad 3 (svår). Den yttre skalan visar övertrycket (systoliskt) från 70 till 220 mmHg och den inre skalan visar undertrycket (diastoliskt) från 40 till 140 mmHg.SYSTOLISKTSYSTOLISKTSYSTOLISKTSYSTOLISKTSYSTOLISKTDIASTOLISKTDIASTOLISKTDIASTOLISKTDIASTOLISKTDIASTOLISKT134/110mmHgHypertoni grad 3 (svår)709012014016018022040608090100110140© Blodtest.se

Ett blodtryck på 134/110 räknas som svår hypertoni (grad 3).

Att ha ett blodtryck på 134/110 betyder att övertrycket är 134 mmHg och undertrycket 110 mmHg. Värdena separeras med ett snedstreck och läses ”134 över 110”. Millimeter kvicksilver (mmHg) är den historiska enheten från kvicksilvermanometrarna, och gränserna för olika blodtryckskategorier följer europeiska riktlinjer (ESC/ESH) – där 134/110 motsvarar Hypertoni grad 3 (svår).

Blodtrycket 134/110 ligger undertrycket 20 mmHg över hypertonigränsen 140/90 mmHg. Medelartärtrycket är 118 mmHg och pulstrycket 24 mmHg – två härledda värden som speglar det genomsnittliga organtrycket och de stora artärernas elasticitet.

Ett uppmätt blodtryck som 134/110 kan skilja sig åt mellan mätningar. Trycket följer en dygnsrytm där värdena sjunker under natten, stiger snabbt på morgonen och varierar med aktivitet, stress, måltider och kaffeintag. En korrekt bedömning vilar därför alltid på flera mätningar, inte på ett enstaka resultat.

Referenstabell

Blodtrycksklassificering – referenstabell

Blodtrycket klassificeras enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) utifrån övertryck och undertryck. Om de två värdena hamnar i olika kategorier används den högre kategorin för att bestämma klassificeringen. Tabellen nedan visar intervallen, och den rad som motsvarar 134/110 är markerad.

KategoriÖvertryck (mmHg)Undertryck (mmHg)
Lågt blodtryck< 90< 60
Optimalt< 120< 80
Normalt120–12980–84
Högt normalt130–13985–89
Hypertoni grad 1 (mild)140–15990–99
Hypertoni grad 2160–179100–109
Hypertoni grad 3 (svår) ditt värde≥ 180≥ 110
Hypertensiv kris≥ 180≥ 120
Isolerad systolisk≥ 140< 90
Blodtrycksdiagram: 134/110 mmHg (Hypertoni grad 3 (svår))Diagram som visar blodtrycket 134 över 110 mmHg i en färgad zonkarta. Övertrycket (systoliskt) visas på y-axeln och undertrycket (diastoliskt) på x-axeln. Punkten är markerad i zonen för hypertoni grad 3 (svår).Blodtryck 134/110 på blodtrycksdiagrammetHYPERTONI GRAD 3HYPERTONI GRAD 2HYPERTONI GRAD 1HÖGT NORMALTNORMALTOPTIMALTLÅGT21018016014013012090704060808590100110130DIASTOLISKT BLODTRYCKSYSTOLISKT BLODTRYCK© Blodtest.se

Övertryck, undertryck och pulstryck

Varje blodtrycksmätning ger tre användbara värden: övertrycket, undertrycket och skillnaden mellan dem – pulstrycket. Tillsammans ger de en mer komplett bild av cirkulationen än något enskilt värde.

Övertryck (systoliskt): 134 mmHg

134 mmHg räknas som högt normalt – gränsvärdet till förhöjt blodtryck.

Övertrycket speglar trycket i de stora artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det bestäms framför allt av hjärtats slagkraft och hur eftergivliga (elastiska) de stora artärerna är. När kärlen blir stelare med åldern stiger övertrycket, vilket är en av anledningarna till att systolisk hypertoni blir vanligare högre upp i åldrarna.

Undertryck (diastoliskt): 110 mmHg

110 mmHg är mycket högt och motsvarar svår hypertoni (grad 3).

Undertrycket är trycket i artärerna mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Det beror främst på motståndet i de mindre blodkärlen (den perifera resistansen) och på hur elastiska artärerna är.

Pulstryck: 24 mmHg

Pulstrycket är skillnaden mellan övertryck och undertryck: 134 − 110 = 24 mmHg. Ett pulstryck på 24 mmHg är smalt (normalt är 30–60 mmHg). Ett smalt pulstryck kan ha flera förklaringar och är värt att nämna vid läkarbesök.

Ett brett pulstryck (över 60 mmHg) ses oftast vid stelare stora artärer och är vanligare med stigande ålder. Ett smalt pulstryck (under 30 mmHg) kan ibland spegla minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist. Värdet tolkas alltid tillsammans med övriga blodtrycksvärden och den kliniska bilden.

Symtom, orsaker och risker

Högt blodtryck brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom. Det är en av huvudorsakerna till att regelbunden kontroll rekommenderas även för till synes friska vuxna – de flesta fall upptäcks vid rutinmätning, inte genom besvär.

Symtom vid 134/110

Ett förhöjt blodtryck ger ofta inga symtom alls, vilket är anledningen till att hypertoni brukar kallas "den tysta sjukdomen". Vissa kan uppleva huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, näsblödning, synstörningar eller öronsus.

Möjliga orsaker

I mer än 90 % av fallen är orsaken primär (essentiell) hypertoni – en samverkan av ärftlighet, ålder, övervikt, högt saltintag, stillasittande, alkohol, stress och rökning. I en mindre andel fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, hormonrubbning, sömnapné eller vissa läkemedel.

I minst 9 av 10 fall hittas ingen enskild orsak till högt blodtryck, och tillståndet kallas då primär (essentiell) hypertoni. I resterande fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, njurartärstenos, primär aldosteronism, sömnapné, tyroideasjukdom eller vissa läkemedel – så kallad sekundär hypertoni. Sekundära orsaker misstänks oftare hos yngre personer och vid plötsligt debuterande eller behandlingsresistent hypertoni.

Risker och långsiktiga konsekvenser

Svår hypertoni ökar risken kraftigt för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursvikt, förmaksflimmer och demens. Behandling sänker risken tydligt.

Ett långvarigt förhöjt blodtryck sliter på kärl och organ. De viktigaste drabbade organen är hjärtat (vänsterkammarhypertrofi, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer), hjärnan (stroke och ökad risk för demens), njurarna (kronisk njursjukdom) och ögonen (hypertensiv retinopati). Risken byggs upp över år och påverkas också av andra faktorer som rökning, kolesterol, diabetes och ärftlighet.

Vad du bör göra och målvärden

Vad bör du göra vid 134/110?

Ett så här högt blodtryck behöver utredas och oftast behandlas. Boka tid hos läkare för bedömning av riskfaktorer och eventuell läkemedelsbehandling. Mät blodtrycket hemma under flera dagar innan besöket.

När du bör söka vård

Kontakta vårdcentral inom några dagar för utredning och bedömning. Vid samtidiga symtom som bröstsmärta, andnöd eller neurologiska besvär – sök akut.

Hur mäter man blodtrycket hemma?

Hemblodtrycksmätning ger ofta mer tillförlitliga värden än enstaka mätningar på mottagningen. Sitt i fem minuter utan att prata, med ryggen stödd och båda fötterna i golvet. Placera manschetten runt den nakna överarmen i hjärthöjd. Mät två gånger med någon minuts mellanrum och använd genomsnittet. Upprepa morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med värdena.

Värdena i vården och hemma stämmer inte alltid överens. Upp till var fjärde patient har vitrockshypertoni – högt tryck på mottagningen men normalt hemma – medan maskerad hypertoni är det motsatta: normalt hos läkaren, förhöjt i vardagen. Båda upptäcks bara genom mätning utanför mottagningen, vilket är en viktig anledning att mäta trycket hemma.

Livsstilsråd för ett friskare blodtryck

Oavsett var du ligger i dag kan dessa råd både sänka ett förhöjt tryck och förebygga att det stiger i framtiden. Livsstilsåtgärder är grunden i all blodtrycksbehandling och fungerar som komplement även för den som tar blodtrycksmedicin:

  • Minska saltet. Sikta på mindre än 5–6 g salt per dag – ungefär en tesked.
  • Ät DASH-kost. Mycket frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter och magra mjölkprodukter; mindre rött kött och socker.
  • Rör på dig regelbundet. Minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel rask promenad, cykling eller simning.
  • Gå ner i vikt vid övervikt. Varje tappat kilo sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg.
  • Drick måttligt med alkohol. Högst 10 g alkohol per dag för kvinnor och 20 g per dag för män, gärna med alkoholfria dagar varje vecka.
  • Rök inte. Rökning stelar kärlen och ökar hjärt-kärlrisken markant.
  • Sov bra. 7–8 timmars kvalitativ sömn per natt. Utred och behandla eventuell sömnapné.
  • Hantera stress. Regelbunden återhämtning, andningsövningar eller mindfulness kan sänka trycket över tid.

Målvärden för blodtrycket

Målvärdena skiljer sig åt beroende på ålder och andra sjukdomar. Enligt europeiska riktlinjer gäller ungefär följande:

  • Vuxna under 65 år: behandlingsmål oftast < 130/80 mmHg om det tolereras.
  • Vuxna 65 år och äldre: behandlingsmål oftast < 140/90 mmHg.
  • Diabetes: målvärde oftast < 130/80 mmHg.
  • Kronisk njursjukdom med albuminuri: < 130/80 mmHg.
  • Graviditet: individuella mål – diskutera med barnmorska eller läkare.

Målvärdena är vägledande och ska alltid anpassas individuellt tillsammans med läkare utifrån ålder, övriga sjukdomar och hur behandlingen tolereras. Alltför kraftig sänkning hos äldre och sköra patienter kan i vissa fall göra mer skada än nytta.

Liknande blodtrycksvärden

Nedan följer några närliggande värden. De kan vara bra att jämföra med om ditt blodtryck varierar mellan mätningar – enstaka mätningar skiljer sig ofta några mmHg åt både uppåt och nedåt.

Dela resultatet

Spara bilderna, skriv ut dem eller dela ditt blodtrycksresultat med andra.

Blodtryck 134 över 110 – hypertoni grad 3 (svår) – visuell mätare
Blodtryck 134 över 110 (134/110) – Hypertoni grad 3 (svår) enligt ESC/ESH-klassificering.
Blodtryck 134 över 110 – hypertoni grad 3 (svår) – klassificeringsdiagram med systoliskt och diastoliskt värde
Diagram över ditt blodtryck 134/110 placerat i ESC/ESH-zonen för hypertoni grad 3 (svår).

Vanliga frågor om blodtryck 134/110

134 över 110 (skrivs ofta 134/110) betyder att övertrycket är 134 mmHg och undertrycket 110 mmHg. Värdet klassificeras enligt europeiska riktlinjer som hypertoni grad 3 (svår). På svenska uttalas blodtrycksvärden vanligtvis som "134 över 110" eller "134 genom 110".

Nej – blodtrycket är förhöjt och klassificeras som hypertoni grad 3 (svår). Det bör följas upp och oftast utredas av läkare.

Ja – 134/110 räknas som högt blodtryck (hypertoni grad 3 (svår)). Gränsen för högt blodtryck går vid 140/90 mmHg.

Övertrycket (134) är det systoliska trycket – trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Undertrycket (110) är det diastoliska trycket – trycket mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Båda värdena används tillsammans för att bedöma hjärt-kärlhälsan.

Blodtrycket bör mätas sittande efter 5 minuters vila, med manschetten i hjärthöjd och båda fötterna i golvet. Ta två mätningar med 1–2 minuters mellanrum och använd genomsnittet. För ett tillförlitligt värde mäts trycket morgon och kväll under 3–7 dagar. Enstaka värden kan variera med stress, kaffe, rökning och fysisk aktivitet.

Det optimala intervallet ligger under 120/80 mmHg. Vid 134/110 ligger övertrycket 14 mmHg och undertrycket 30 mmHg över den gränsen. Även små sänkningar av blodtrycket över tid är förknippade med lägre risk för hjärtinfarkt och stroke.

Medelartärtrycket (MAP) vid 134/110 är ungefär 118 mmHg. MAP beräknas som undertrycket plus en tredjedel av pulstrycket (110 + 24/3 ≈ 118) och speglar det genomsnittliga trycket i artärerna under en hel hjärtcykel. Ett MAP mellan 65 och 110 mmHg brukar anses tillräckligt för att försörja hjärnan och övriga organ med blod.

Behandlingsmålet för vuxna under 65 år är oftast under 130/80 mmHg om det tolereras, och under 140/90 mmHg från 65 år och uppåt. Från 134/110 innebär det en sänkning med cirka 4 mmHg övertryck och 30 mmHg undertryck för att nå det strängare målet. Varje tappat kilo vid övervikt sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg, och kombinerade livsstilsåtgärder kan ge 5–20 mmHg sänkning. Läkemedel används när livsstil inte räcker.

Pulstrycket på 24 mmHg vid 134/110 är smalt – det normala intervallet är 30–60 mmHg. Ett smalt pulstryck kan bero på minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist och är värt att nämna vid läkarbesök.