Vad betyder blodtrycket 118 över 96?
Hypertoni grad 1 (mild)
Ett blodtryck på 118/96 räknas som mild hypertoni (grad 1).
Blodtrycket 118/96 består av två tal: 118 mmHg är övertrycket (systoliskt), som mäts när hjärtat drar ihop sig, och 96 mmHg är undertrycket (diastoliskt), som mäts mellan hjärtslagen. Enheten mmHg (millimeter kvicksilver) är ett arv från den klassiska kvicksilvermanometern. I dagligt tal uttalas värdet ”118 över 96” eller ”118 genom 96”, och enligt ESC/ESH-riktlinjerna klassificeras 118/96 som Hypertoni grad 1 (mild).
Blodtrycket 118/96 ligger undertrycket 6 mmHg över hypertonigränsen 140/90 mmHg. Medelartärtrycket är 103 mmHg och pulstrycket 22 mmHg – två härledda värden som speglar det genomsnittliga organtrycket och de stora artärernas elasticitet.
Ett uppmätt blodtryck som 118/96 kan skilja sig åt mellan mätningar. Trycket följer en dygnsrytm där värdena sjunker under natten, stiger snabbt på morgonen och varierar med aktivitet, stress, måltider och kaffeintag. En korrekt bedömning vilar därför alltid på flera mätningar, inte på ett enstaka resultat.
Referenstabell
Blodtrycksklassificering – referenstabell
Blodtrycket klassificeras enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) utifrån övertryck och undertryck. Om de två värdena hamnar i olika kategorier används den högre kategorin för att bestämma klassificeringen. Tabellen nedan visar intervallen, och den rad som motsvarar 118/96 är markerad.
| Kategori | Övertryck (mmHg) | Undertryck (mmHg) |
|---|---|---|
| Lågt blodtryck | < 90 | < 60 |
| Optimalt | < 120 | < 80 |
| Normalt | 120–129 | 80–84 |
| Högt normalt | 130–139 | 85–89 |
| Hypertoni grad 1 (mild) ditt värde | 140–159 | 90–99 |
| Hypertoni grad 2 | 160–179 | 100–109 |
| Hypertoni grad 3 (svår) | ≥ 180 | ≥ 110 |
| Hypertensiv kris | ≥ 180 | ≥ 120 |
| Isolerad systolisk | ≥ 140 | < 90 |
Övertryck, undertryck och pulstryck
När man bedömer ett blodtryck som 118/96 tittar man på tre tal: övertrycket (118 mmHg), undertrycket (96 mmHg) och pulstrycket (22 mmHg) som är skillnaden mellan dem. Var och ett säger något eget om hjärtats och kärlens funktion.
Övertryck (systoliskt): 118 mmHg
118 mmHg är ett optimalt systoliskt värde – den trycknivå som är bäst för hjärt-kärlhälsan.
Övertrycket speglar trycket i de stora artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det bestäms framför allt av hjärtats slagkraft och hur eftergivliga (elastiska) de stora artärerna är. När kärlen blir stelare med åldern stiger övertrycket, vilket är en av anledningarna till att systolisk hypertoni blir vanligare högre upp i åldrarna.
Undertryck (diastoliskt): 96 mmHg
96 mmHg är förhöjt och motsvarar mild hypertoni (grad 1).
Undertrycket är trycket i artärerna mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Det beror främst på motståndet i de mindre blodkärlen (den perifera resistansen) och på hur elastiska artärerna är.
Pulstryck: 22 mmHg
Pulstrycket är skillnaden mellan övertryck och undertryck: 118 − 96 = 22 mmHg. Ett pulstryck på 22 mmHg är smalt (normalt är 30–60 mmHg). Ett smalt pulstryck kan ha flera förklaringar och är värt att nämna vid läkarbesök.
Ett brett pulstryck (över 60 mmHg) ses oftast vid stelare stora artärer och är vanligare med stigande ålder. Ett smalt pulstryck (under 30 mmHg) kan ibland spegla minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist. Värdet tolkas alltid tillsammans med övriga blodtrycksvärden och den kliniska bilden.
Symtom, orsaker och risker
Högt blodtryck brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom. Det är en av huvudorsakerna till att regelbunden kontroll rekommenderas även för till synes friska vuxna – de flesta fall upptäcks vid rutinmätning, inte genom besvär.
Symtom vid 118/96
Mild eller måttlig hypertoni ger oftast inga symtom. Högt blodtryck upptäcks vanligtvis vid rutinmätning och inte genom upplevda besvär – därför är det viktigt att kontrollera trycket regelbundet.
Möjliga orsaker
I mer än 90 % av fallen är orsaken primär (essentiell) hypertoni – en samverkan av ärftlighet, ålder, övervikt, högt saltintag, stillasittande, alkohol, stress och rökning. I en mindre andel fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, hormonrubbning, sömnapné eller vissa läkemedel.
De allra flesta fall av högt blodtryck är primär hypertoni – ingen enskild orsak kan pekas ut, utan trycket är resultatet av ärftlighet och livsstil över tid. I ungefär 5–10 % av fallen finns en bakomliggande sjukdom: njursjukdom, primär aldosteronism, sömnapné, sköldkörtelrubbning eller vissa läkemedel. Dessa sekundära orsaker utreds särskilt vid tidig debut, mycket höga värden eller dålig behandlingseffekt.
Risker och långsiktiga konsekvenser
Mild hypertoni ökar risken för hjärt-kärlsjukdom på sikt. Hur stor risken är beror också på ålder, kolesterol, rökning, diabetes och ärftlighet.
Ett långvarigt förhöjt blodtryck sliter på kärl och organ. De viktigaste drabbade organen är hjärtat (vänsterkammarhypertrofi, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer), hjärnan (stroke och ökad risk för demens), njurarna (kronisk njursjukdom) och ögonen (hypertensiv retinopati). Risken byggs upp över år och påverkas också av andra faktorer som rökning, kolesterol, diabetes och ärftlighet.
Vad du bör göra och målvärden
Vad bör du göra vid 118/96?
Ett mild förhöjt blodtryck kan ofta sänkas med livsstilsförändringar: mindre salt, mer rörelse, viktnedgång vid övervikt, måttligt med alkohol och stresshantering. Följ upp trycket regelbundet.
När du bör söka vård
Boka tid på vårdcentralen för utredning. Mät blodtrycket hemma morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med mätvärdena.
Hur mäter man blodtrycket hemma?
Hemblodtrycksmätning ger ofta mer tillförlitliga värden än enstaka mätningar på mottagningen. Sitt i fem minuter utan att prata, med ryggen stödd och båda fötterna i golvet. Placera manschetten runt den nakna överarmen i hjärthöjd. Mät två gånger med någon minuts mellanrum och använd genomsnittet. Upprepa morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med värdena.
Blodtrycket kan skilja sig åt mellan hemmet och mottagningen. Stress hos läkaren kan ge så kallad vitrockshypertoni – trycket är högt i vården men normalt hemma. Det omvända – maskerad hypertoni – innebär normala värden hos läkaren men förhöjda hemma, och är minst lika viktigt att upptäcka eftersom risken för hjärt-kärlsjukdom liknar den vid vanlig hypertoni.
Livsstilsråd för ett friskare blodtryck
Oavsett var du ligger i dag kan dessa råd både sänka ett förhöjt tryck och förebygga att det stiger i framtiden. Livsstilsåtgärder är grunden i all blodtrycksbehandling och fungerar som komplement även för den som tar blodtrycksmedicin:
- Minska saltet. Sikta på mindre än 5–6 g salt per dag – ungefär en tesked.
- Ät DASH-kost. Mycket frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter och magra mjölkprodukter; mindre rött kött och socker.
- Rör på dig regelbundet. Minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel rask promenad, cykling eller simning.
- Gå ner i vikt vid övervikt. Varje tappat kilo sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg.
- Drick måttligt med alkohol. Högst 10 g alkohol per dag för kvinnor och 20 g per dag för män, gärna med alkoholfria dagar varje vecka.
- Rök inte. Rökning stelar kärlen och ökar hjärt-kärlrisken markant.
- Sov bra. 7–8 timmars kvalitativ sömn per natt. Utred och behandla eventuell sömnapné.
- Hantera stress. Regelbunden återhämtning, andningsövningar eller mindfulness kan sänka trycket över tid.
Målvärden för blodtrycket
Målvärdena skiljer sig åt beroende på ålder och andra sjukdomar. Enligt europeiska riktlinjer gäller ungefär följande:
- Vuxna under 65 år: behandlingsmål oftast < 130/80 mmHg om det tolereras.
- Vuxna 65 år och äldre: behandlingsmål oftast < 140/90 mmHg.
- Diabetes: målvärde oftast < 130/80 mmHg.
- Kronisk njursjukdom med albuminuri: < 130/80 mmHg.
- Graviditet: individuella mål – diskutera med barnmorska eller läkare.
Målvärdena är vägledande och ska alltid anpassas individuellt tillsammans med läkare utifrån ålder, övriga sjukdomar och hur behandlingen tolereras. Alltför kraftig sänkning hos äldre och sköra patienter kan i vissa fall göra mer skada än nytta.
Liknande blodtrycksvärden
Nedan följer några närliggande värden. De kan vara bra att jämföra med om ditt blodtryck varierar mellan mätningar – enstaka mätningar skiljer sig ofta några mmHg åt både uppåt och nedåt.
- Blodtryck 108/96
- Blodtryck 113/96
- Blodtryck 123/96
- Blodtryck 128/96
- Blodtryck 118/86
- Blodtryck 118/91
- Blodtryck 118/101
- Blodtryck 118/106
- Blodtryck 108/91
- Blodtryck 113/91
- Blodtryck 123/101
- Blodtryck 128/101
Dela resultatet
Spara bilderna, skriv ut dem eller dela ditt blodtrycksresultat med andra.
Vanliga frågor om blodtryck 118/96
118 över 96 (skrivs ofta 118/96) betyder att övertrycket är 118 mmHg och undertrycket 96 mmHg. Värdet klassificeras enligt europeiska riktlinjer som hypertoni grad 1 (mild). På svenska uttalas blodtrycksvärden vanligtvis som "118 över 96" eller "118 genom 96".
Nej – blodtrycket är förhöjt och klassificeras som hypertoni grad 1 (mild). Det bör följas upp och oftast utredas av läkare.
Ja – 118/96 räknas som högt blodtryck (hypertoni grad 1 (mild)). Gränsen för högt blodtryck går vid 140/90 mmHg.
Övertrycket (118) är det systoliska trycket – trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Undertrycket (96) är det diastoliska trycket – trycket mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Båda värdena används tillsammans för att bedöma hjärt-kärlhälsan.
Blodtrycket bör mätas sittande efter 5 minuters vila, med manschetten i hjärthöjd och båda fötterna i golvet. Ta två mätningar med 1–2 minuters mellanrum och använd genomsnittet. För ett tillförlitligt värde mäts trycket morgon och kväll under 3–7 dagar. Enstaka värden kan variera med stress, kaffe, rökning och fysisk aktivitet.
Det optimala intervallet ligger under 120/80 mmHg. Vid 118/96 ligger undertrycket 16 mmHg över den gränsen. Även små sänkningar av blodtrycket över tid är förknippade med lägre risk för hjärtinfarkt och stroke.
Medelartärtrycket (MAP) vid 118/96 är ungefär 103 mmHg. MAP beräknas som undertrycket plus en tredjedel av pulstrycket (96 + 22/3 ≈ 103) och speglar det genomsnittliga trycket i artärerna under en hel hjärtcykel. Ett MAP mellan 65 och 110 mmHg brukar anses tillräckligt för att försörja hjärnan och övriga organ med blod.
Behandlingsmålet för vuxna under 65 år är oftast under 130/80 mmHg om det tolereras, och under 140/90 mmHg från 65 år och uppåt. Från 118/96 innebär det en sänkning med cirka 0 mmHg övertryck och 16 mmHg undertryck för att nå det strängare målet. Varje tappat kilo vid övervikt sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg, och kombinerade livsstilsåtgärder kan ge 5–20 mmHg sänkning. Läkemedel används när livsstil inte räcker.
Pulstrycket på 22 mmHg vid 118/96 är smalt – det normala intervallet är 30–60 mmHg. Ett smalt pulstryck kan bero på minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist och är värt att nämna vid läkarbesök.