Vad betyder blodtrycket 102 över 66?
Optimalt blodtryck
Ett blodtryck på 102/66 är optimalt.
Att ha ett blodtryck på 102/66 betyder att övertrycket är 102 mmHg och undertrycket 66 mmHg. Värdena separeras med ett snedstreck och läses ”102 över 66”. Millimeter kvicksilver (mmHg) är den historiska enheten från kvicksilvermanometrarna, och gränserna för olika blodtryckskategorier följer europeiska riktlinjer (ESC/ESH) – där 102/66 motsvarar Optimalt blodtryck.
Både över- och undertryck ligger inom det optimala intervallet under 120/80 mmHg. Medelartärtrycket (MAP) blir 78 mmHg och pulstrycket 36 mmHg – värden som är förknippade med lägst risk för hjärt-kärlsjukdom.
Blodtrycket är inte konstant. Det varierar naturligt över dygnet, är oftast lägst under sömnen och stiger under förmiddagen. Det påverkas också av fysisk aktivitet, mat, kaffe, nikotin, stress och till och med mätteknik. Enstaka värden säger därför inte så mycket – en säker bedömning bygger på flera mätningar över tid.
Referenstabell
Blodtrycksklassificering – referenstabell
Blodtrycket klassificeras enligt europeiska riktlinjer (ESC/ESH) utifrån övertryck och undertryck. Om de två värdena hamnar i olika kategorier används den högre kategorin för att bestämma klassificeringen. Tabellen nedan visar intervallen, och den rad som motsvarar 102/66 är markerad.
| Kategori | Övertryck (mmHg) | Undertryck (mmHg) |
|---|---|---|
| Lågt blodtryck | < 90 | < 60 |
| Optimalt ditt värde | < 120 | < 80 |
| Normalt | 120–129 | 80–84 |
| Högt normalt | 130–139 | 85–89 |
| Hypertoni grad 1 (mild) | 140–159 | 90–99 |
| Hypertoni grad 2 | 160–179 | 100–109 |
| Hypertoni grad 3 (svår) | ≥ 180 | ≥ 110 |
| Hypertensiv kris | ≥ 180 | ≥ 120 |
| Isolerad systolisk | ≥ 140 | < 90 |
Övertryck, undertryck och pulstryck
Blodtrycket 102/66 rymmer tre uppgifter: övertryck 102, undertryck 66 och pulstryck 36 mmHg. De tre värdena speglar olika delar av hjärt-kärlsystemet och kompletterar varandra vid tolkningen.
Övertryck (systoliskt): 102 mmHg
102 mmHg är ett optimalt systoliskt värde – den trycknivå som är bäst för hjärt-kärlhälsan.
Övertrycket speglar trycket i de stora artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det bestäms framför allt av hjärtats slagkraft och hur eftergivliga (elastiska) de stora artärerna är. När kärlen blir stelare med åldern stiger övertrycket, vilket är en av anledningarna till att systolisk hypertoni blir vanligare högre upp i åldrarna.
Undertryck (diastoliskt): 66 mmHg
66 mmHg är ett optimalt diastoliskt värde.
Undertrycket är trycket i artärerna mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Det beror främst på motståndet i de mindre blodkärlen (den perifera resistansen) och på hur elastiska artärerna är.
Pulstryck: 36 mmHg
Pulstrycket är skillnaden mellan övertryck och undertryck: 102 − 66 = 36 mmHg. Ett pulstryck på 36 mmHg ligger inom det normala intervallet 30–60 mmHg.
Ett brett pulstryck (över 60 mmHg) ses oftast vid stelare stora artärer och är vanligare med stigande ålder. Ett smalt pulstryck (under 30 mmHg) kan ibland spegla minskad hjärtminutvolym eller kraftig vätskebrist. Värdet tolkas alltid tillsammans med övriga blodtrycksvärden och den kliniska bilden.
Symtom, orsaker och risker
Högt blodtryck brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom. Det är en av huvudorsakerna till att regelbunden kontroll rekommenderas även för till synes friska vuxna – de flesta fall upptäcks vid rutinmätning, inte genom besvär.
Symtom vid 102/66
Ett blodtryck i detta intervall ger inga blodtrycksrelaterade symtom.
Möjliga orsaker
Blodtrycket påverkas av många faktorer: ålder, ärftlighet, kost, fysisk aktivitet, alkohol, stress och sömn. Ett normalt blodtryck är resultatet av att dessa faktorer är i balans.
I minst 9 av 10 fall hittas ingen enskild orsak till högt blodtryck, och tillståndet kallas då primär (essentiell) hypertoni. I resterande fall finns en bakomliggande orsak som njursjukdom, njurartärstenos, primär aldosteronism, sömnapné, tyroideasjukdom eller vissa läkemedel – så kallad sekundär hypertoni. Sekundära orsaker misstänks oftare hos yngre personer och vid plötsligt debuterande eller behandlingsresistent hypertoni.
Risker och långsiktiga konsekvenser
Vid ett blodtryck i detta intervall är den blodtrycksrelaterade risken minimal – men andra riskfaktorer (rökning, kolesterol, diabetes, stillasittande) påverkar fortfarande hjärt-kärlhälsan.
Ett långvarigt förhöjt blodtryck sliter på kärl och organ. De viktigaste drabbade organen är hjärtat (vänsterkammarhypertrofi, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer), hjärnan (stroke och ökad risk för demens), njurarna (kronisk njursjukdom) och ögonen (hypertensiv retinopati). Risken byggs upp över år och påverkas också av andra faktorer som rökning, kolesterol, diabetes och ärftlighet.
Vad du bör göra och målvärden
Vad bör du göra vid 102/66?
Ett optimalt blodtryck – det bästa intervallet för hjärt-kärlhälsan. Fortsätt med det du gör.
När du bör söka vård
Rutinkontroll vart 3–5 år räcker vid normalt blodtryck och utan andra riskfaktorer. Kontrollera oftare vid familjehistoria, diabetes eller övervikt.
Hur mäter man blodtrycket hemma?
Hemblodtrycksmätning ger ofta mer tillförlitliga värden än enstaka mätningar på mottagningen. Sitt i fem minuter utan att prata, med ryggen stödd och båda fötterna i golvet. Placera manschetten runt den nakna överarmen i hjärthöjd. Mät två gånger med någon minuts mellanrum och använd genomsnittet. Upprepa morgon och kväll under 3–7 dagar innan besöket och ta med värdena.
Ett värde på mottagningen är inte alltid representativt. Mätstress kan lyfta trycket 10–15 mmHg (vitrockseffekt), och hos en del är det omvända sant – trycket är lägre i vården än i vardagen (maskerad hypertoni). Hemblodtrycksmätning fångar båda dessa mönster och ger en mer rättvisande bild av den verkliga risken.
Livsstilsråd för ett friskare blodtryck
Oavsett var du ligger i dag kan dessa råd både sänka ett förhöjt tryck och förebygga att det stiger i framtiden. Livsstilsåtgärder är grunden i all blodtrycksbehandling och fungerar som komplement även för den som tar blodtrycksmedicin:
- Minska saltet. Sikta på mindre än 5–6 g salt per dag – ungefär en tesked.
- Ät DASH-kost. Mycket frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter och magra mjölkprodukter; mindre rött kött och socker.
- Rör på dig regelbundet. Minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel rask promenad, cykling eller simning.
- Gå ner i vikt vid övervikt. Varje tappat kilo sänker blodtrycket med ungefär 1 mmHg.
- Drick måttligt med alkohol. Högst 10 g alkohol per dag för kvinnor och 20 g per dag för män, gärna med alkoholfria dagar varje vecka.
- Rök inte. Rökning stelar kärlen och ökar hjärt-kärlrisken markant.
- Sov bra. 7–8 timmars kvalitativ sömn per natt. Utred och behandla eventuell sömnapné.
- Hantera stress. Regelbunden återhämtning, andningsövningar eller mindfulness kan sänka trycket över tid.
Målvärden för blodtrycket
Målvärdena skiljer sig åt beroende på ålder och andra sjukdomar. Enligt europeiska riktlinjer gäller ungefär följande:
- Vuxna under 65 år: behandlingsmål oftast < 130/80 mmHg om det tolereras.
- Vuxna 65 år och äldre: behandlingsmål oftast < 140/90 mmHg.
- Diabetes: målvärde oftast < 130/80 mmHg.
- Kronisk njursjukdom med albuminuri: < 130/80 mmHg.
- Graviditet: individuella mål – diskutera med barnmorska eller läkare.
Målvärdena är vägledande och ska alltid anpassas individuellt tillsammans med läkare utifrån ålder, övriga sjukdomar och hur behandlingen tolereras. Alltför kraftig sänkning hos äldre och sköra patienter kan i vissa fall göra mer skada än nytta.
Liknande blodtrycksvärden
Nedan följer några närliggande värden. De kan vara bra att jämföra med om ditt blodtryck varierar mellan mätningar – enstaka mätningar skiljer sig ofta några mmHg åt både uppåt och nedåt.
- Blodtryck 92/66
- Blodtryck 97/66
- Blodtryck 107/66
- Blodtryck 112/66
- Blodtryck 102/56
- Blodtryck 102/61
- Blodtryck 102/71
- Blodtryck 102/76
- Blodtryck 92/61
- Blodtryck 97/61
- Blodtryck 107/71
- Blodtryck 112/71
Dela resultatet
Spara bilderna, skriv ut dem eller dela ditt blodtrycksresultat med andra.


Vanliga frågor om blodtryck 102/66
102 över 66 (skrivs ofta 102/66) betyder att övertrycket är 102 mmHg och undertrycket 66 mmHg. Värdet klassificeras enligt europeiska riktlinjer som optimalt blodtryck. På svenska uttalas blodtrycksvärden vanligtvis som "102 över 66" eller "102 genom 66".
Ja – 102/66 är ett optimalt blodtryck och det bästa intervallet för hjärt-kärlhälsan.
Nej – 102/66 räknas inte som högt blodtryck. Gränsen för högt blodtryck går vid 140/90 mmHg.
Övertrycket (102) är det systoliska trycket – trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Undertrycket (66) är det diastoliska trycket – trycket mellan hjärtslagen, när hjärtat vilar och fylls på. Båda värdena används tillsammans för att bedöma hjärt-kärlhälsan.
Blodtrycket bör mätas sittande efter 5 minuters vila, med manschetten i hjärthöjd och båda fötterna i golvet. Ta två mätningar med 1–2 minuters mellanrum och använd genomsnittet. För ett tillförlitligt värde mäts trycket morgon och kväll under 3–7 dagar. Enstaka värden kan variera med stress, kaffe, rökning och fysisk aktivitet.
Blodtrycket 102/66 ligger redan inom det optimala intervallet under 120/80 mmHg – det blodtrycksområde som är förknippat med lägst risk för hjärt-kärlsjukdom.
Medelartärtrycket (MAP) vid 102/66 är ungefär 78 mmHg. MAP beräknas som undertrycket plus en tredjedel av pulstrycket (66 + 36/3 ≈ 78) och speglar det genomsnittliga trycket i artärerna under en hel hjärtcykel. Ett MAP mellan 65 och 110 mmHg brukar anses tillräckligt för att försörja hjärnan och övriga organ med blod.
Blodtrycket 102/66 ligger inom det normala eller optimala intervallet och behöver ingen aktiv sänkning. Goda levnadsvanor – regelbunden rörelse, balanserad kost, begränsat saltintag och måttligt med alkohol – håller trycket stabilt över tid.
Pulstrycket på 36 mmHg vid 102/66 ligger inom det normala intervallet 30–60 mmHg. Pulstrycket är skillnaden mellan över- och undertryck och speglar hur elastiska de stora artärerna är.
