Blodsocker och läkemedel

Blodsocker påverkas inte bara av mat, motion, sömn och stress. Även olika läkemedel kan höja eller sänka glukosnivån i blodet. För den som följer sitt blodsocker, till exempel med blodprov eller kontinuerliga mätningar, kan det vara viktigt att känna till att förändringar ibland beror på en behandling och inte enbart på livsstilen. Vissa läkemedel används direkt för att behandla diabetes, medan andra ordineras för helt andra tillstånd men ändå kan påverka blodsockret som en biverkan. Hur stor effekten blir varierar mellan personer och beror bland annat på dos, behandlingstid, samtidig sjukdom och om personen redan har diabetes eller förstadier till diabetes. Därför är det värdefullt att tolka blodsockervärden i sitt sammanhang och att inte dra för snabba slutsatser av enstaka provsvar.

Läkemedel som kan höja blodsockret

Flera vanliga läkemedel kan bidra till högre blodsockernivåer. Kortison är ett tydligt exempel, eftersom det kan öka kroppens insulinresistens och göra att levern frisätter mer glukos. Även vissa vätskedrivande läkemedel, vissa betablockerare, antipsykotiska läkemedel och vissa behandlingar mot inflammation eller autoimmuna sjukdomar kan påverka blodsockret. Hos en person som redan har diabetes kan detta göra att värdena stiger mer än väntat, medan någon utan tidigare kända besvär ibland får tillfälligt förhöjda nivåer. Det betyder inte att läkemedlet alltid måste avslutas, men det kan finnas skäl att följa utvecklingen närmare. Om blodsockret stiger efter att en ny behandling har påbörjats kan läkaren bedöma om dosen behöver justeras eller om uppföljning med exempelvis fasteglukos eller HbA1c är lämplig.

Blodsocker och läkemedel

Läkemedel som kan sänka blodsockret

Det finns också läkemedel som kan ge lägre blodsocker, framför allt diabetesläkemedel som insulin och vissa tabletter som ökar insulinfrisättningen. Om dosen blir för hög i förhållande till matintag, fysisk aktivitet eller alkoholintag kan blodsockret falla för mycket. Symtom på lågt blodsocker kan vara svettning, skakningar, hunger, hjärtklappning, yrsel, trötthet och koncentrationssvårigheter. I vissa fall kan även andra läkemedel påverka kroppens signaler vid lågt blodsocker eller göra det svårare att märka symptomen i tid. Därför behöver personer som behandlas för diabetes ofta känna till både sina målområden och hur de ska agera om värdet blir lågt. Regelbunden kontroll är särskilt viktig vid förändringar i medicinering, sjukdom, ändrade matvanor eller ökad träning.

När du bör vara extra uppmärksam

Det kan vara klokt att vara extra observant på blodsockret när du börjar med ett nytt läkemedel, ändrar dos eller samtidigt har en infektion, feber eller minskad aptit. Även kortare behandlingar kan påverka värdena, särskilt om du redan har diabetes eller ligger nära gränsen för förhöjt blodsocker. Ett enstaka avvikande värde behöver inte betyda att något är fel, men återkommande förändringar bör följas upp. För den som använder blodtester hemma eller tar prover via vården kan det vara hjälpsamt att notera när mediciner har tagits, om man har ätit som vanligt och om andra faktorer kan ha spelat in. På så sätt blir det lättare att förstå varför värdena varierar. Vid tydliga eller ihållande avvikelser är det viktigt att kontakta vården för medicinsk bedömning och för att undvika att justera behandling på egen hand.